Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 3. April 1932 - Kjell Strömberg: En krönika från 1930
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
BONNIERS LITTERÄRA MAGASIN
historiska silhuetter. Madame Bovary är det
stora undantaget som bekräftar regeln. Hon
stiger ut ur ramen, levande och rörande som
den gulnade daguerrotypien av en människa
man sett och känt.
André Maurois’ nya roman, ”Le cercle de
famille”, är en mönsterroman, stil 1932. Han
hade ursprungligen tänkt sig en annan titel,
har han berättat för en intervjuare: ”Jusqu’
à la troisième génération ...” Men han hade
funnit denna titel för lång på franska; på
svenska skulle den bokstavliga översättningen
— ”Intill tredje led ...” — däremot klinga
alldeles utmärkt. Nu har han nöjt sig med
att sätta det tionde budordets förkrossande
Sinaivisdom som motto över romanen, som
alis inte är någon dyster ättesaga utan en
modern ung kvinnas roman, fast i belysning
av generationsväxlingens aktuella problem.
Däremot förekomma inga perversa
förhållanden, och världskriget spelar en
underordnad roll som ackompanjemang till
handlingen i jämförelse med den ekonomiska
krisen, vars återverkningar på individ och
samhälle vi få följa nära nog till dags datum.
Romanen som börjar med en störd
familjeidyll vid sekelskiftet, slutar nämligen med
en bankkrasch, föranledd av
Hoovermora-toriet. Även utan tryckt årtal på titelbladet
skulle den alltså vara lätt att exakt datera.
Hade den varit skriven före 1930, skulle den,
med kännedom om författarens ambitiösa
strävan att alltid vara fullt up-to-date, ha
haft en helt annan karaktär. Någonting har
förändrats sedan 1920-talet, och här kan
man på bekvämaste och behagligaste sätt
avläsa graden och arten av denna
förändring.
Stendhal satte som undertitel på ”Rött och
svart”, sin berömdaste roman, ”en krönika
från 1830”. Den har som bekant till hjälte
en av Napoleontidens samvetslösa
intellektuella strebertyper, Julien Sorel, och hör
veterligen till de romaner som André Maurois
ägnar en uppriktig beundran. Det har nog
föresvävat honom själv att skriva en
motsvarande ”krönika från 1930”, då han i
romanens senare hälft gifter bort sin
hjältinna med en ideellt anlagd bankir, som icke
spekulerar i egen vinning utan gör praktisk
Briandpolitik med sina pengar. Vi få en
skymt av den stora kamp mellan två politiska
och ekonomiska system, som under det sista
decenniet kommit grundvalarna att vackla
för gängse borgerlig levnadsföring — ett
tacksamt uppslag, som André Maurois tyvärr
nöjt sig med att behandla i form av en
teoretisk salongsdiskussion. leke ens då
katastrofen drabbar hjältinnans egen man,
överger författaren sitt aristokratiska
fågelperspektiv, och hennes behjärtade
räddningsaktion medför ingen dramatisk peripeti. Men
detta parti av romanen är otvivelaktigt det
intressantaste med sina snabba glimtar av
stämningar och förhållanden bakom
kulisserna i efterkrigsårens Paris — de
överspända förhoppningarna på en ny
mänsklighetens vårtid efter fredsslutet sprida ett
paradisiskt skimmer över det fria studentliv i
Quartier Latin, som här skildras, och de
begravas väl definitivt i dagarna med Briand,
vars misslyckade presidentkandidatur våren
1931 förklaras ha slagit upp en rämna i
nationens högre skikt nästan lika djup som
på sin tid Dreyfusaffären. Man rör sig bland
politikens, finansens och litteraturens spetsar,
och det är inte så svårt att identifiera en hel
del av de mondäna komparserna med deras
levande eller nyss döda modeller, om man
luktat en smula på den miljö som André
Maurois genom födsel och gifte tillhör och
där han tydligen trivs som fisken i vattnet.
Endast sällan vågar ironikern sticka fram ett
par små välmanikurerade kattklor. I
jämförelse härmed förefaller Anatole France ha
41
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
