Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 2. Februari 1933
- Sigurd Hoel: Brev från Norge
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
än lövet som grönskade i fjol. Eller att
fredligt hamna på konfirmandens bord.
Ännu några ord i detta sammanhang.
Alla jättesuccéer äro ett litet lands
bokhandel väl unnade. Men om de flytta själva
gränserna för begreppet succé vidare i
merkantil riktning, kunna de bli av tvivelaktig
glädje för den del av litteraturen som
representerar det nya kulturarbetet.
*
Hösten förde med sig ett stort antal
memoarverk och en mängd romaner. Däremot
var den fattig på noveller, på dramatik, på
lyrik och essayer. Vilket är det normala.
Av memoarer kunna nämnas: Bjørn
Bjørnsons redan omtalade Aulestadhågkomster.
F. Wedel Jarlsbergs roande diplomatminnen
om fina människor och middagar. Detta verk
blev en stor succé. Vidare Herman
Wildenveys ”På ville veier”, som icke ger oss något
egentligt nytt men presenterar den kände
Wildenvey på ett lätt och skämtsamt sätt.
Och slutligen Nils Collett Vogt: ”Fra gutt
til mann”. Jag är böjd för att betrakta denna
bok som den fasta punkten i bokfloden —
ett bestående verk, en fast hållpunkt under
en höstsäsong då det mesta som sig bör flöt
förbi och floden till slut steg så högt att
nästan alla måttstockar och
orienteringsmärken sattes under vatten. Boken skildrar
genombrottsåren i norskt kulturellt liv,
åttiotalet. Den ger tiden genom miljöskildring,
genom teckning av en bestämd familjekrets,
genom porträtt av vänner men först och
främst genom den överdådigt rika bild den
ger av författaren själv. Denna bok är på
en gång kulturhistoria och stor litteratur ——
som memoarverk betraktad oöverträffad här
i landet. Man frestas att använda än starkare
uttryck.
Årets i ordets alla bemärkelser tyngsta
roman var Sigrid Undsets ”Ida Elisabeth”.
Fyrahundrafemtio tättryckta sidor om den
gråaste vardag. En bok fylld som dödens dal
av stora och små bekymmer, fullproppad av
psykologiskt vetande snart sagt utan alla
gränser men också utan begränsning. Och
med en grov och kraftig tendens väl inlindad
i all psykologien.
Ali diktning som har en syftning blir ju
i och med detta i sista hand tendensdiktning.
Men Sigrid Undsets böcker från de senare
åren äro tendensböcker i alldeles osedvanlig
grad. Med den nyomvändas iver predikar hon
moral. I ”Ida Elisabeth” förkunnas icke
katolicismen direkt. Men den katolska
uppfattningen av äktenskapet som ett sakrament
har sällan predikats med större mobilisering
av psykologiskt artilleri.
 |
| AKSEL SANDEMOSE |
Tendensroman kan boken kallas för det
första emedan den indirekt drar den önskade
allmängiltiga moraliska konklusioner av ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1933/0105.html
