Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 2. Februari 1933 - Recensioner - Hjalmar Gullberg: Lyriska debutanter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
LYRISKA DEBUTANTER
Recenserade av HJALMAR GULLBERG
I en lyrisk debutbok är inledningspoemet
nästan undantagslöst utformat som
programförklaring eller självbekännelse. Då en
nykommen gäst införes i ett sällskap, uppges
hans namn och titel: debutanten, som menar
att samma regel bör gälla i det litterära
umgängeslivet, skyndar gärna att på första
sidan tala om vem han är och vad han vill.
Så tycks det alltid ha varit, om än formerna
för presentationen växlat med tiderna.
Farfäderna till den generation, som hösten 1932
framträdde för första gången i den svenska
poesiens historia, hade för sed att inleda sina
versböcker med en trohetsförklaring till
Fosterlandet eller, mera personligt, till
Konungen. Den följande generationen, våra
debutanters fäder, presenterade sig mera
realistiskt och speciellt: som skåningar,
värmlänningar, dalkarlar, stockholmare,
norrlänningar och så vidare (det enda svenska
landskap, som ännu väntar på sin upptäckare och
nationalskald, är visst Medelpad). 1932 års
nya poeter tala inte om fosterlandet och dess
minnen (däremot ofta om Gud), inte heller
lämna de någon upplysning om bostad och
födelseort i sina inledande
självdeklarationer. Det är omöjligt att sluta sig till av deras
vers från vilken landsända de kommit. Inför
Vår Herre äro vi alla smålänningar, mena
de tydligtvis. De bära varken nationaldräkt
eller uniform. Vilka politiska partier de
eventuellt tillhöra, få vi ingen upplysning om.
De behandla mycket allmängiltiga ämnen ——
livet, döden, kärleken —— på mycket speciella
sätt. Var och en redovisar för sig.
Axel Axelsson: Självdeklaration. Norstedts. 2: 75.
Axel Axelsson (pseudonym?) har på första
sidan av sin ”Självdeklaration” med en sorts
modern saklighet i uttrycket ifyllt ett
gammalt horatianskt versschema:
Jag har fyllt i min deklarationsblankett
i enlighet med gällande föreskrift
för den som vill ha rätt att rösta,
sedan den stadgade åldern uppnåtts.
Jag lämnar åt en annan sorts myndighet
att räkna ut med ledning av dessa tal,
hur mycket gods som är mitt eget
—— verkliga, ej nominella värden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
