Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 3. Mars 1933
- Recensioner
- Johannes Edfelt: Rysk tragedi
- Eva Berg: Ett kvinnoöde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
social ordning. Den problemställning som
var deras är väl inte och kommer till
äventyrs aldrig att bli out of date. Den flyktigaste
blick på den vålds- och maktpolitik, som för
närvarande —– Anno Domini 1933 —– tycks
vara högsta mode i världen, bekräftar till
fullo det berättigade i en sådan misstanke.
Johannes Edfelt
Ett kvinnoöde
Fannie Hurst: Kärlekens bakgata.
Översättning från engelskan av Einar Malm.
Bonniers. 8:50.
 |
FANNIE HURST
Efter en kamerastudie av den amerikanske
författaren Carl van Vechten. |
En viss typ av kvinnor påstås ha svårare
än andra att komma till rätta med livet,
nämligen den som utövar en enorm attraktion på
det motsatta könet utan att själv vara ett spår
lättsinnig (något som verkligen lär vara
möjligt). Dessa kvinnor jagas från två håll,
sina sämre —– eller bättre —– utrustade
medsystrars ovilja och av männens plågsamma
beundran.
Till nämnda beklagansvärda variant av
kvinnosläktet, lika sällsynt som albinos eller
vita elefanter, hör hjältinnan i Fannie Hursts
roman ”Kärlekens bakgata”, den vackra Ray
Schmidt från Cincinnati. Hon är en något
högre stående släkting till ”Syster Carrie”
och ungdomarna i ”En amerikansk tragedi”,
och hennes själ präglas, trots hennes
obestridliga anlag för bokföring, porslinsmålning och
matlagning, av samma fruktansvärda tomhet
som kännetecknar dessas mentalitet.
Eftersom Ray lider av nyssnämnda
attraktionskraft och därtill av sitt goda hjärta ofta
förledes att sammanblanda de båda begreppen
kärlek och välgörenhet, blir hennes ungdom
som man kan förstå ingalunda
bekymmerfri. Hon hyllas visserligen med chokladaskar
och restaurangmiddagar, dem hon betalar
med svala kyssar, men erhåller på köpet
dåligt rykte och, hemskast av allt för en ung
dam på 1800-talet: giftermålsanbuden utebli.
Den ende friaren, en hederlig och trist
barndomsvän, får alla sina utsikter hos henne
förstörda av den arge förföraren, den ende
mannen i hennes liv. När han uppträder på
skådeplatsen reagerar hon så ljuvt, att en
manlig läsares hjärta måste skälva av
längtan; hon möter honom icke blott med
uppoffrande kärlek utan även med religiös
dyrkan, och hennes första åtgärd för att
behaga honom är att fullständigt utplåna sitt
eget jag. I gengäld får hon som konkubin
framleva ett isolerat liv på kärlekens bakgata
i det mest förnedrande slaveri.
Av dessa tämligen banala ingredienser har
Fannie Hurst skapat en diger roman, som
är långtifrån banal. Skildringarna från
sekelskiftets amerikanska småstad äro så levande,
att man tycker sig förnimma hemmens
instängda andliga atmosfär, sorlet från de
förgyllda, rökiga kaféer, där Ray djärvt
exponerar sina vrister för öldrickande agenter,
och den löjliga och unkna doft av chambre
séparée, som oskiljaktigt vidlådde tidens
föreställningar om erotik. Romanens sista del,
vilken ger bilden av den åldrande
”hjältinnans” beklämmande kamp mot nöden,
närmar sig i sin bistra tristess verkligt stor
konst. Eva Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1933/0240.html
