Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 3. Mars 1933
- Recensioner
- Gustaf Jacobson: Harald Hjärnes skrifter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Harald Hjärnes
skrifter
Harald Hjärne: Samlade skrifter.
I. Karl XII. 7:50. II. Gustaf Adolf och
andra svenska minnen. 6:50. Bonniers.
Det gjorde helt säkert ett ganska
egendomligt intryck på många av Harald Hjärnes
gamla lärjungar och övriga beundrare, då de
bland den sistförflutna höstens bokmassor
upptäckte ett par volymer med den välkända
profilen på omslaget. Förhärskande var nog
känslan av glädje över att Harald Hjärne nu,
mer än tio år efter sin död, gjorts tillgänglig
för en generation, som till stor del aldrig
stiftat direkt bekantskap med den märklige
mannen. Det är visserligen sant, att den
personliga konfrontationen betydde mer än
vanligt, när det gällde Hjärne. Stämman, blicken,
hållningen, åtbörderna —– allt detta, som i
så hög grad bildade själva atmosfären kring
honom, kan en som endast läser honom
aldrig fånga och bli delaktig av. Hjärne är
vid första bekantskapen ingen lättåtkomlig
författare, han ställer stora krav på läsarens
tankekraft och koncentrationsförmåga, men
han ger också riklig lön för mödan.
Den nu började upplagan är med stor
omsorg och pietet redigerad av Harald Hjärnes
son, professor Erland Hjärne. Den inrymmer
åtskilliga mindre kända uppsatser och
föredrag med ämnen från skilda tider, till
exempel en exposé över ”Den evangeliska
kristendomens samband med svenska folkets
öden”, en karakteristik av Olaus Petri, en
uppsats om Gustav Vasa och nordostpassagen
samt ett längre bidrag: ”Storpolitiska
villobilder från frihetstiden”, som behandlar det
lärorika men föga uppbyggliga kapitlet om
främmande makters förbindelser med de
svenska riksdagspartierna under frihetstiden.
Huvudparten av de nu utgivna två delarna är
emellertid ägnad Karl XII och Gustav Adolf.
 |
HARALD HJÄRNE
Efter den av Torsten Schönberg utförda
omslagsbilden till Hjärnes samlade skrifter. |
Att ”Karl XII. Omstörtningen i Östeuropa
1697—1703” ställts i spetsen för den nya
upplagan, beror nog icke endast på att denna
bok är Hjärnes mest omfattande historiska
verk utan är väl även uttryck för den
uppfattning, som i Hjärnes insats i Karl XII:s
forskningen ser hans mest betydelsefulla gärning
såsom historiker. Liksom redan i tidigare
uppsatser vänder sig Hjärne här mot den
anakronistiska och fatalistiska uppfattningen
av Karl XII och hans verk, och han tager
till orda för en grundligare och mångsidigare
undersökning av dessa företeelser och
problem, med begagnande av det källmaterial,
som kan finnas i skilda länders arkiv och
bibliotek rörande Karl XII och hans
tidevarv. Själv gick han rustad till ett sådant
värv genom sin universella syn på historien,
sin geniala skarpblick för maktförhållanden
och sammanhang, sin förtrogenhet med de
östeuropeiska språken och med den på dem
skrivna historiska litteraturen. Egna
arkivaliska forskningar hade Hjärne däremot endast
i begränsad omfattning bedrivit, och boken
om Karl XII fick sin karaktär i väsentlig
mån bestämd av sin egenskap av populärt
historiskt arbete, vilket icke gav tillfälle till
en detaljerad vetenskaplig bevisföring. Den
blev också —– liksom mycket av Hjärnes
produktion —– ett fragment. Sin syn på Karl
XII:s verk i dess helhet har Hjärne mera
översiktligt framlagt i essayerna ”Karl XII.
Hans livsverk från riksförsvarets synpunkt”
och ”Karl XII från europeisk synpunkt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1933/0241.html
