Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 4. April 1933 - Fredrik Böök: Anarkistens tragedi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Omedelbart därefter slogs den elektriska
kontakten till.
Man tycker, att Emma Goldman skulle ha
lidit av dålig sömn, med Sasha i fängelset
och Czolgosz avrättad, ty även om hon
undgick det juridiska ansvaret, borde hon ha
varit medveten om det moraliska. Men hon
lät sig ingenting bekomma. För att finna
bostad måste hon leva under pseudonymen
Miss E. G. Smith. Vid trettiotvå års ålder
fick hon en beundrare som var nitton, ”naiv
och ofördärvad” — livet gick vidare. Sasha
skrev från fängelset och meddelade att han
ogillade Czolgosz’ attentat, vilket enligt hans
mening saknade ”social nödvändighet”. På
samma sätt hade Johann Most en gång ogillat
Sashas attentat och till straff blivit
offentligen slagen i ansiktet av Emma Goldman!
När hon nu läste Sashas brev, tycktes henne
det hela en grym fars, och hon brast ut i
snyftningar. Roosevelt steg upp i den
presidentstol som blivit tom genom mordet på
McKinley, och han begagnade situationen till
att öka sin makt och genomdriva skärpta
lagar mot revolutionärerna. Den politiska
frukten av Emma Goldmans osparda mödor
var strängt taget Roosevelts seger.
I oktober 1905 bröt den första ryska
revolutionen ut och försatte hela New Yorks
radikala East Side i ett politiskt rus av
hänförelse och hopp; även Emma Goldman
svärmade för Moder Ryssland, och detta år
började hon ge ut sin egen tidskrift, som
under ett årtionde utövade stort inflytande.
Den hette ”Mother Earth” och dess säregna
program låg däri, att den förenade
oförskräckt revolutionär anda med entusiasm för
modern litteratur och konst; den sexuella
frigjordheten hörde givetvis till principerna.
I maj 1906 blev äntligen Sasha Berkman
frigiven ur fängelset —— de tjugutvå åren hade
av barmhärtighet nedsatts till fjorton. Emma
Goldman mötte honom troget vid
fängelseporten —— ehuru begreppet trohet naturligtvis
icke får fattas i någon urmodig och borgerlig
bemärkelse —— men fick till sin smärta
bevittna, att det icke var så lätt för den
lössläppte att orientera sig i friheten. Sasha
visade sig ovillig att återupptaga
kärleksförbindelsen, men vänskapen mellan de båda
kamraterna överlevde alla prövningar, ehuru
Emma Goldman fann det sorgligt, att han
skulle föredraga en ung och oerfaren flicka.
Hennes än vemodiga och än bittra
reflexioner över dessa ämnen ha en stilla och fin
komik.
Den anarkistiska odyssén går vidare. Emma
Goldman levde i Paris och gjorde bekantskap
med Sebastian Faure, före detta präst,
dreyfusard och slutligen anarkistisk pedagog. Den
som minns honom väl från de politiska
mötena i Paris för ungefär tjugu år sedan
och ännu kan erinra sig den speciella
revolutionärt-erotiska stämningen i
anarkistmiljöerna på vänstra Seinestranden lyssnar
med igenkännandets glädje till vad Emma
Goldman har att berätta. Snart återvände hon
emellertid till Amerika, där en ny ung, skön
man, Ben Reitman, blev hennes trogne
riddare och med stor skicklighet organiserade
hennes föredragsturnéer. icke ens när han
blev fasttagen, grymt misshandlad och nästan
lynchad av en patriotisk liga i stil med
Ku-Klux-Klan, lät han Emma Goldmans och
anarkismens heliga sak falla. Men för övrigt
måste man säga, att Ben Reitman är en långt
vulgärare typ än Sasha Berkman, vars
personliga idealism var höjd över varje tvivel.
Det är en sida av Emma Goldmans
personliga tragedi, att hon undan för undan byter
ner sig, så att man till slut med någon undran
betraktar det sällskap man föres in i. Det
sköna frihetsidealet tar sig i praktiken allt
mindre inspirerande ut. Det kan icke hjälpas,
livet går sin gång. Världskriget bryter ut och
Emma Goldman tar del i fredspropagandan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
