Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 5. Maj 1933 - Ivar Harrie: Sagan om Alexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anekdot i något enstaka fall kan vara sann.
Det ligger inom möjligheternas gräns, att en
historisk person kan ha fällt en träffande
replik eller befunnit sig i en effektfull, för
hans karaktär och miljö belysande situation.
Emellertid hör det till god metod att
tillgripa detta antagande först sedan alla andra
tolkningar och härledningar prövats och måst
ratas. Chanserna för att en autentisk episod
ska bli korrekt observerad, refererad och
fixerad i en anekdot, äro nämligen försvinnande
små. Man måste så länge som möjligt räkna
med att anekdoterna i sin fasta, fulländade
och avrundade form äro något som någon
har hittat på.
De som ha hittat på dem förbli så gott som
alltid namnlösa. Det är en svår lucka i
litteraturhistorien, ty de ha varit mycket stora
diktare. En betydande svensk författare
planerar ett stort arbete, som skall heta:
”Femhundra världsåskådningar framställda i
anekdotform”. Planen torde bli dömd att
misslyckas, ty det finns många fler
världsåskådningar, och å andra sidan finns det inte alls
så många sinsmellan självständiga anekdoter.
Emellertid är uppslaget mycket värt att ta
fasta på. Det är sant, att de stora och riktiga
anekdoterna ge de fullständigaste och mest
eggande uttrycken åt de olika
världsåskådningstyperna. Anekdoterna ge åt filosofer och
predikanter deras kortaste, effektfullaste och
mest rikhaltiga texter. De äro den mirakulösa
fulländningen av den episka och dramatiska
konsten, samtidigt som intet lyriskt epigram
kan bli mer laddat av stämning. Och i dem
meddelas de oumbärliga symboliska
formlerna för de stora historiska personernas
väsen och öde. Parmenion utbrast inför
Dareios’ fredsanbud:
— Detta skulle jag antaga, om jag vore
Alexander.
Konungen svarade:
— Jag också, om jag vore Parmenion.
Replikerna lära icke ha blivit
protokollförda vid något statsrådssammanträde. Men
de äro självklart riktiga. De ge måttet på
Alexanders storhet genom att konfrontera
honom med den klassiske Rådgivaren, som
inkarnerar Erfarenheten och den vettiga,
sansade Beräkningen. Den nödvändiga
pendangen är mötet mellan Alexander och
Diogenes i Korint — en anekdot, som kan
bevisas vara fräckt påhittad. Kungen är på
stort och flott mecenathumör; han har råd
att — på reklamkontot — bestå sig lyxen
att uppmuntra asketisk filosofi med ett
generöst stipendium eller en personlig professur.
Det är världserövrarens litenhet. Filosofen
har ingen användning för honom. Han
förstår sig inte på att sola sig i kungliga
nådevedermälen. Han känner bara att det är kallt
och mörkt i härskarens skugga. Diogenes är
bara betjänt med den riktiga solen.
Det fanns andans män, som det gick lättare
att locka. Kallisthenes såg i Alexandertåget
först och främst en stort anlagd
forskningsresa för den aristoteliska akademiens räkning.
Han fann detta utomordentliga
forskningstillfälle mycket billigt betalt med uppdraget
att redigera och signera de officiella
kommunikéerna om fälttåget. Det var en sorglig
felräkning. Man väntade sig allt kraftigare
propaganda av honom, han lät sig drivas
längre och längre i riktning mot att bli
favorit hos en tyrann; men på den routen
kommer det alltid förr eller senare en punkt
där folk av Kallisthenes’ sort vägrar i
vändningen. Då blir det katastrof: den
omedelbara anledningen är oftast en bagatell, som
får symbolisk eller symtomatisk innebörd.
För Kallisthenes’ del utlöstes krisen av det
kungliga påbudet om proskynesis, den
orientaliska hälsningsceremonien som markerade
att konungens person hade gudomlig rang.
Demonstrationen förde honom till att
kompromettera sig, moraliskt åtminstone, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
