Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 6. Juni-augusti 1933 - Recensioner - G. S.: Förlegad kärlek - S. B.: Ett svenskt emigrantöde - S. B.: Bensin och champagne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
recensioner
att det nuvarande tillståndet är det bästa som
kan uppnås i en ond, arvsyndsbelastad värld.
Margit Palmaer är säkerligen rätt likgiltig
för vad en recensent har att säga om bokens
litterära förtjänster, och recensenten själv
finner i detta fall dylika anmärkningar vid
sidan om saken. Man vill blott ge henne ett
erkännande för att hon aldrig låtit
indignationen få övertaget utan skildrar sakligt,
trovärdigt och medkännande. I synnerhet hennes
bilder av svenskt bonde- och statarliv äro
träffsäkra utan att vara påtagligt realistiska.
"Mot en ny kärlek" är en bok som man
känner det som en skyldighet att anbefalla.
Framför allt är den en god folkbok, som
borde ha sina tacksammaste läsare bland dem
som inte läsa böcker. G. S.
Ett svenskt
emigrantöde
Ludvig Nordström: William Kopsen.
Ett svenskt emigrantöde. Bonniers 7: 50.
Ludvig Nordström fick under sin
jorden-runtresa 1931, när han i Sydney
sammanträffade med Kopsens efterlevande, materialet
till föreliggande bok i sin hand. Det var en
samling brev och tidningsartiklar och
framför allt den dagbok K. själv förde under sina
sex mest händelserika år, från avresan
hemifrån till den första ordentliga anställningen
i Levuka, Fiji, den dagbok som nu — för
begriplighetens skull delvis retuscherad (K:s
språk blev med åren alltmer angliserat I —
utgör huvudparten av boken.
William Kopsen hette från början Wilhelm
Kopsen och föddes i Vaxholm 1847.
Emigrerade 1868, for först till London för att
fortsätta till Kapstaden, men ändrade sig och gav
sig i stället av till Australien, där han de
första fem åren fick pröva ett ganska hårt
och äventyrligt liv på skilda platser. Från och
med år 1873 har han emellertid fast mark
under fötterna och skapar sig snabbt en
framstående ställning som affärsman, först
på Fijiöarna, sedan i Sydney, där han avled
år 1930 som aktad medborgare,
mångmillio-uär och svensk vice generalkonsul. Han var,
som Nordström säger i inledningen, en av
"dessa svenskar ute runt jordklotet, som är
Sverges osynliga kolonier, ty de ha tillfört
och tillföra dagligen och stundligen det
svenska namnet kraft och styrka".
Boken om hans liv är en av de
intressantaste och roligaste som kommit på länge. Det
är en duktig svensk emigrants underbara
öden, historien om en lycksökare som
lyckades, och som tydligen i ovanligt hög grad
var värd att lyckas. Hans utförliga dagbok
från åren 1868—74 är tämligen säkert ett
unikt dokument. Den man som här talar är
ingen professionell resenär, varken turist
eller forskningsresande, men en enkel, fattig
svensk emigrant av god karaktär, med klara
ögon och nykter hjärna. Han noterar sina
upplevelser vaket och livligt men utan ali
sentimentalitet och ger på så sätt en
obetalbar och pålitlig bild av det senare 1800;talets
vardagsliv i skilda världsdelar, till sjöss och
lands. Han ger resan med emigranttåget
Stockholm—Göteborg. Han ger 60-talets
London med besök i British Museum och biff
-steksoset på Hotel Skandinavien. Han ger den
långa, besvärliga sjöresan som
andraklass-passagerare runt Goda Hopps-udden. Och
framför allt skildringen av livet i Söderhavet
för sextio år sedan, av folk och natur, handel
och sjöfart, av kampen om kolonierna, av de
vitas framfart på gott och ont och
infödingarnas ännu ganska vilda seder.
Man är Ludvig Nordström tacksam att han
framdragit detta livsöde ur glömskan. Boken
om William Kopsen är en kulturhistorisk
läsning av kvalitet, som härmed
rekommenderas svenska folket. Sådant vill vi ha mer av!
S. B.
Bensin och champagne
Eva Dickson: En Eva i Sahara.
Bonniers. 7: 50.
Eva Dicksons "En Eva i Sahara" är
berättelsen om den omtalade bilfärden Nairobi—
Alger, en god sportprestation, friskt och
fräckt och med bra humör genomförd. Boken
framträder inte med några större anspråk.
Den är ledigt, bitvis roligt skriven, och den
ger trots sin ytlighet och sitt myckna
champagneprat ändå en fläkt av Afrika. S. B.
84
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
