Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1933 - Ansgar Roth: Fysik och metafysik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ansgar roth
från dess blad och blommor, mäter dess höjd
och omfång, skattar dess ålder, analyserar
dess fysiska och kemiska egenskaper och
biologiska funktioner. Men hela denna
underbara organism existerar blott i mitt
medvetande som ett komplex av erfarenhetsfakta.
Jag har ingen erfarenhet om något objektivt
träd utanför och oberoende av mitt
medvetande, något "träd i sig" för att använda
Kants terminologi. Jag vet ingenting därom,
och den positivistiske biologen vill inte veta
något därom. Sunda förnuftet säger
visserligen, att trädet existerar i den omgivande
yttervärlden, men sunda förnuftet är en
bedragare och ingenting att rätta sig efter.
Resonemanget förefaller strängt logiskt,
men är icke desto mindre ohållbart ur flera
synpunkter. Man kan till exempel invända,
att trädets olika egenskaper måste uppbäras
av en substans (som icke nödvändigtvis
behöver vara materiell) och att det är den,
som utsänder de impulser som göra intryck
på våra periferiska sinnesorgan. Men därmed
är man genast inne på metafysisk mark, som
ju till varje pris skulle undvikas. Planck
anmärker, att den positivistiske botanisten,
om han vill vara konsekvent — och det vill
han säkert — blott får ösa ur sin egen
personliga erfarenhet. Vad andra botanister
erfarit, observerat och skrivit om sagda träd
eller andra träd av samma art, kan han icke
taga någon som helst hänsyn till. Ty det
ligger utanför hans erfarenhet och tillhör
följaktligen det ovetbara!
Men även om man bortser från denna
svårighet och medger, att en forskare får
hämta sitt kunskapsmaterial ur främmande
källor, råkar han i alla fall i trångmål,
eftersom han inte har någon möjlighet att skilja
sanna och falska iakttagelser från varandra.
Ty enligt positivismen, som blott har
erfarenhetens värld till objekt och icke vill veta av
någon annan, äro ju alla upplevelser lika
mycket värda. Något sanningskriterium finns
ej, och vetenskapen, som frånhänt sig själv
förmågan att döma mellan sant och falskt,
kan icke existera.
Enda utvägen ur detta dilemma är, säger
Planck, att taga steget in på metafysikens
område och godkänna sunda förnuftets
föreställning om en objektiv yttervärld, från
vilken våra sinnesförnimmelser ytterst
härröra. Men nu uppstår en ny svårighet.
Yttervärlden, som är föremålet för våra
forskningar, är fullständigt obekant, emedan
erfarenheten, vår enda kunskapskälla, är helt
och hållet begränsad till våra
sinnesförnimmelser. De verkliga objekten ha inga av de
egenskaper, som vi pläga tillägga dem; de
ha varken form eller färg, lukt eller smak
och kunna enligt den nya fysiken inte ens
placeras i rum och tid. Allt detta är
"sekundära" kvaliteter, som härröra från det
förnimmande subjektet. Det står oss fritt att
försöka gissa oss till deras objektiva
motsvarighet, men våra antaganden om yttervärldens
verkliga beskaffenhet kunna aldrig bevisas.
Den fysikaliska forskningens mål är sålunda
ouppnåeligt.
Sir James Jeans, den även i Sverige
välbekante engelske fysikern, har i sin senaste
bok, "The New Background of Science",
behandlat samma problem som Planck och
kommit till ungefär samma slutsatser. Vi äga
ingen direkt kunskap om yttervärlden. Vår
sinnesapparat kan jämföras med en
radiomottagare; vi kunna inte av dess prestationer
sluta oss till hur sändaren är beskaffad. Men
vi veta, att apparaten genom sin periferiska
del (antennen) mottager impulser av energi
i form av från sändarstationen utgående
strål-ningskvanta, fotoner. Det förhåller sig på
liknande sätt med de budskap vi mottaga
från yttervärlden. Alla våra sinnesintryck och
iakttagelser kunna enligt Jeans tillskrivas
impulser av utifrån kommande energikvanta,
60
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
