Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 8. Oktober 1933 - Recensioner - A. L.: Landskap och människor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
recensioner
Landskap och
människor
Alan Pryce-Jones: People in the
South. Cobden-Sanderson. London 1932.
8 s. 6 d.
Hervey Allen: Anthony Adverse. Far-
rar & Rinehart. New York 1933. $3.00.
Ganska skeptiskt inställd börjar man läsa
i Alan Pryce-Jones’ bok: man har för sig,
att det måste vara fråga om en snobb och
ett litteraturalster som är fullproppat med
ali slags avskräckande engelska egenskaper.
Mr Pryce-Jones är en ung tidskriftsredaktör,
han påstås redan ha tilldragit sig stor
uppmärksamhet som poet, kritiker, essayist och
musiker, han har utgivit en resebok från
Mindre Asien, han har fått beröm av Harold
Nicolson, han intygas vara lysande och
elegant. Men i hans bok från Sydamerika finner
man varken feminitet och affektation eller
den där gubbaktigt barnsliga
gentlemanna-mässigheten: han är i stället känslig och
fördjupad, en verklig konstnär med ett drag av
sorglös oavhängighet. Han har inte gjort en
vanlig reseskildring av sina sydamerikanska
intryck, han har försökt komprimera dem i
tre noveller, där miljön, människorna och
atmosfären sammansvetsats till skildringar
som onekligen gör intryck. Den första
berättelsen ger hela tröstlösheten i Chiles
stilla-havshamn Antofagasta: i Operahuset pågår
en danstävlan, och de sista dödströtta paren
sprattlar omkring som marionetter efter
femton dagars dans; omkring är allt solhetta,
ljusreflexer, sand, rostig plåt och elefantgrå
cement; ingen blomma kan växa där, och när
den blanka plåten börjar rodna av rost, är
det som ett under i denna torra luft; havet
verkar feberaktigt och Andernas höjder lyser
metalliskt. Det torra, mekaniska, förtvivlade
och fantastiska i detta lands livsföring
symboliseras av det sista, outtröttligt dansande
paret och förmedlas intensivt av deras
smärtsamt trötta sinnesintryck. Bara torrt damm,
pinande ljus och förtorkad, klanglös,
uppslitande musik. De känner inte varandra, de
dansar i varandras armar som trädockor;
först när dansen är slut träffas de på plazan
under en oleander, nu visserligen ett
människopar, men alltjämt torra, färglösa och
brännande, kyligt beräknande och vulkaniskt
glödande. Saftlöst, ofruktbart liv. I andra
novellen, "Brasilien", får man ett utmärkt
flickporträtt. Den unga Juana lever på sin
faders krog i Guanabara, dit bussarna går
upp från Rio. Hon är hektisk, skygg,
oåtkomlig, blek som marmor; hennes kärlek till
en bokhållare från staden tar sig nyckfulla
och exalterade uttryck: det är apatin, torkan,
hon har att kämpa emot, hon blir sin egen
fånge, kan inte öppna sig, bara skakar i en
kallhetsig kärleksfrossa, innesluten i en miljö,
som är ofrånkomlig, skön, fruktansvärd,
kosmiskt likgiltig med sitt knallglittrade hav
och sina brutala regn. Tredje novellen,
"Ecuador", rymmer skildringar av
överklassmänniskor och berglandskap med staden
Quito som centrum, i evig höglandssommar,
full av färg och blomster i den höga, klara,
tunna luften bland vulkanerna. Alan
Pryce-Jones har inte endast framlagt materialet till
en klarsynt och konstnärligt konkret
resebeskrivning i sin bok: han har därtill fogat
levande, suggestiv, aldrig slapp
människoskildring.
Hervey Allens "Anthony Adverse" är en
verklig skyskrapa till bok: 1 224 sidor i stor
oktav. Förläggarna anser att det är "det
största och mest medryckande litterära arbete
som någonsin utkommit i Amerika", men
efter att ha läst något i boken finner man
ingen anledning att dela denna mening. Det
är en bred, människomyllrande fresk med
minutiöst utförda detaljer, en biografi över
hittebarnet Anthony från nunneklostret,
komponerad som en gammaldags följetong med
egendomliga sammanträffanden och vägar
som ständigt korsas; den börjar i 1700-talets
Frankrike, fortsätter i Italien, förflyttas- över
haven till Afrika, Västindien och Amerika,
den är "fylld med hjärtats, hjärnans och
penningpungens affärer i många land och
berömda städer" (förläggarna), den är
äventyrsroman och reseskildring, rymmer klara
landskap, livfulla scener från Medelhavets
gamla hamnstäder, galanta kammarspel,
filosofiska samtal, jovialiska äventyrare, snikna
krämare, kloka jesuiter; där finns ett
symboliskt inslag: madonnan-modern-kvinnan,
och en sexualscen som kanske inte fått sin
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
