Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 9. November 1933 - Rütger Essén: Ekonomi och samhällsmoral
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ekonomi och samhäll s m oral
bli kallad för en humbug, måste jag dock
säga, att han förefaller mig driva sin
yrkesmässiga pessimism litet väl långt. Vi
nationalekonomer är ej något särdeles
märkvärdigt. Vi har intet monopol på ekonomiskt
omdöme — synnerligen långt därifrån. Men
om vi särskilt satt oss in i funktionerandet
av vissa delar av den ekonomiska
mekanismen, så är det inte därför, att vi skall bli
defaitister. Ty det väsentliga är att det
ekonomiska livet endast delvis är en mekanism.
Drivkraften är mänsklig vilja, och hela den
ekonomiska verksamhetens syfte är att skäpa
en dräglig materiell tillvaro för människorna,
vilket är förutsättningen för att de skall
kunna göra en insats för vad vi brukar kalla
de högre mänskliga uppgifterna. Dessa
uppgifter må man sedermera definiera hur man
vill, huvudsaken är att det ekonomiska livet
aldrig får ses som ett självändamål. Ännu
mindre får man göra detta med vissa av dess
former. Enskild förmögenhets okränkbarhet,
ränteförpliktelsens fullgörande, valutans
fasthet och så vidare — allt detta är av högst
underordnad vikt i jämförelse med
tillfredsställandet av flertalets nödvändiga materiella
behov.
Från denna utgångspunkt kan man beklaga
de rubbningar i det ekonomiska livet, som en
omfattande svindleriaffär framkallar. Men
man kan dock ej fästa en alltför stor vikt
vid en dylik företeelse. Det hör till spelets
risker. Då är det långt värre när makter
framträder på det ekonomiska området, som
blir i stånd att motarbeta själva det
förnuftiga syftet med ali ekonomisk verksamhet —
att skapa drägliga mänskliga
livsförhållanden. Jag talar härvid icke om den sunda,
i positiv näringsverksamhet arbetande
kapitalismen. Det är en olycksalig synvilla hos
den marxistiskt påverkade arbetarklassen, att
den icke lärt sig skilja på denna
kapitalism — vars intressen är solidariska med
arbetarklassens — och den roffarkapitalism
som arbetar med utsugarmonopol,
ränteslaveri, politisk korruption,
kolonialimperialism och opinionsförgiftning genom pressen
som medel för sina syften. Denna
roffarkapitalism är internationell — men icke den
sunda kapitalismen. Den senares anspråk på
att leda näringslivet är till mycket stor del
berättigad, ty den behöver rörelsefrihet och
makt för att kunna verka, men den verkar
i folkets sanna intresse.
Det är därför förblindelse från
arbetarklassens sida att bekämpa ali kapitalism över
en kam. De stora ansvarsmedvetet ledda
jordbruken är exempelvis nödvändiga och
välgörande — småbruket som den enda
godkända jordbruksformen är ekonomisk
reaktion, och de stora kollektivbruken betyder
i allmänhet den demokratiska
inkompetensens sättande i högsätet även i
jordbruksnäringen. Och det positivt arbetande
industrikapitalet är en av vårt lands värdefullaste
och mest oumbärliga tillgångar.
Det värsta med företeelser sådana som
Kreugerkraschen är att de alltid stärker det
statiska, det vill säga det mer eller mindre
parasitära kapitalets roll. Alla skrämda
småkapitalister flyr med sina slantar till
obligationer, försäkringar, "säkra" banker och så
vidare. Nya mängder av för alltid — som
man tror — fixerade räntebördor vräkes över
industri, jordbruk och handel — kort sagt
över det arbetande folket.
På skattevägen skulle man kanske i någon
mån kunna motarbeta denna förlamande
tendens genom att beskatta det i fixa
räntefordringar placerade kapitalet tyngre än det i
produktiv näringsverksamhet arbetande. Men
då flyr roffarkapitalet till utlandet — något
som ingen regering effektivt kan hindra.
Dessutom förstår folket ännu ej sitt verkliga
intresse. Ett industriföretag, som ger vinst,
borde vara ett glädjeämne för alla. I stället
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
