Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- N:r 10. December 1933
- Ludvig Nordström: Mörksens förste stiger ned. Novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Hjärtat flög Tomas i halsgropen, och han
hörde med ens den gamle lektorns grova röst
och orden:
Mörksens förste stiger ned,
hotande och vred.
Han trodde ett ögonblick, att yttersta
domen var kommen. Men så såg han ljuset
brinna så lugnt på moderns nattduksbord
och såg hennes stilla ansikte med den blå,
beslöjade blicken fäst vid den bok hon läste.
Och det sjöng som ur stormen i hans själ en
annan röst, den sade:
”Världen är ond, men bara den är en
gentleman, som aldrig fruktar det onda!”
Han låg alldeles orörlig och stirrade in
i den klara ljuslågan på moderns
nattduksbord, och det var, som om de orden varit
i den, och innan han visste något av, hade
hans ögon slutit sig och mitt i det larm, som
mörksens förste gjorde, då han på
telefonsträngarna steg ner i Öbacka, somnade Tomas
lugnt, rätt in i glansen av dessa ord, som
ingen makt i himmel eller på jord kunde
besegra.
Ty det hade han nu förstått av sin moders
ögon och av hennes smala, orubbliga mun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:37 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/blm/1933/0753.html
