- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Årgång II. 1933 /
20

(1932-1999)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 10. December 1933 - Fredrik Böök: Tragedien på Jasnaja Poljana

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fredrik böök

Två sköterskor, som vidtalats att se efter mig,
höllo mig säkert i armarna och tilläto mig
icke att röra mig."

Så har hon beskrivit det i sin självbiografi.
Den 7 november, klockan halv fem på
morgonen, då han icke längre kunde tala och
knappast andades, blev grevinnan Sofia
Tolstoj äntligen insläppt; hon brast ut i klagan
och gråt, och rummet fylldes av högljudda
röster, men Alexandra, som bevittnade det,
försäkrar, att han icke längre hörde något.

Grevinnan Tolstoj repade sig efter den
lunginflammation, som hon led av; men hon
var en annan människa under de nio år, som
återstodo henne att leva. Hon blev mild, stilla
och vänlig, satt halvsovande i en stol, men
vaknade upp så snart makens namn blev
nämnt. Suckande beklagade hon, att hon
förorsakat honom så mycket lidande, och lutade
själv åt den uppfattningen, att hon varit
sinnessjuk. När revolutionen bröt ut och hon
förlorade alla sina ägodelar, gjorde det intet
intryck på henne; penningar, lyx, allt vad
hon förut satt värde på, hade nu blivit henne
likgiltigt. På sin dödsbädd kallade hon på
Alexandra och en annan av sina döttrar och
bedyrade, att hon alltid älskat sin make och
varit honom en trogen hustru. "Vi visste att
mor sade sanningen", vittnar Alexandra.

ii.

Det var oundvikligt, att Alexandra Tolstoj,
soin stod sin fader närmast under hans sista
år och delade hans synpunkter, framlade en
sammanhängande berättelse av de händelser,
som ensamt hon bevittnat. Från många håll
har hon blivit klandrad, därför att hon
blandat sig i konflikten mellan föräldrarna,
men med orätt. Det var nämligen omöjligt
för henne att tiga, sedan moderns dagböcker
blivit publicerade; ty hon ensam visste,
i vilket sinnestillstånd dessa blivit nedskrivna.
Alldeles medvetet och konsekvent arrange-

rades de av grevinnan Sofia Tolstoj i syfte
att rättfärdiga hennes eget uppförande och
kasta skugga på makens; hon skydde varken
antedateringar eller förfalskningar, hon
begagnade makens dagböcker som underlag och
vederlade dem fördomsfritt, och när så
behövdes, företog hon raderingar och ändringar
i hans bekännelser. Det var på goda grunder,
som han försökte bringa sina manuskript
i säkerhet för henne.

Denna desperata krigföring hade så mycket
större utsikter att lyckas, som Leo Tolstoj
samvetsgrant undvikit att uppteckna sådant
som kunde vara komprometterande för hans
maka; hans dagböcker innehöllo varken
anklagelser mot henne eller självförsvar.
Sedan grevinnan Sofia Tolstojs självbiografi
och dagböcker blivit kända, har därför en
kritisk och ofördelaktig uppfattning av Leo
Tolstoj vunnit stor spridning, och det blev
för dottern Alexandra en samvetssak att
återställa balansen genom en uppriktig
redogörelse för förhållandena i hemmet. Den
föreligger nu, dels på ryska i tidskrifter som
utges från Paris, dels i en engelsk (eller
rättare amerikansk I översättning, dels i en
tysk upplaga, som företer vissa avvikelser
i arrangemanget av texten. Det synes som om
den engelska versionen vore att föredraga.
Den svenska allmänheten, som haft tillfälle
att stifta bekantskap både med Sofia Tolstojs
självbiografi och med en volym utdrag ur
hennes dagböcker1, bör sålunda, om den
önskar att göra full rättvisa åt det nittonde
århundradets störste romandiktare,
komplettera sina intryck genom att även lyssna till
Alexandra Tolstoj.

Det är ingen uppoffring, ehuru ämnet till
stor del är pinsamt, det är tvärtom ofta en
ren njutning, ty dottern har ärvt mycket av

1 Den fullständiga och vetenskapliga upplagan
håller f. n. på att utgivas i Moskva; nyligen
publicerades den tredje volymen, omfattande åren 1897—
1909.

20

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 15:54:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1933/0758.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free