Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Mascoll Silfverstolpe: Dikter av Emily Bronte i svensk tolkning - Självrannsakan - Den gamla stoikern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNNAR MASCOLL SILFVERSTOLPE
Då stod det ännu som en gryningsglans
kring känslor, som jag sedan undertryckt.
Nu minns jag knappt att något sådant fanns
och hände mig i tidens snabba flykt.
Först dog det hopp, min första ungdom tänt,
så fantasiens skira regnbågströst
och sedan har jag både lärt och känt,
att lögnen bor i varje mänskobröst.
Nog var det svårt att se hur ynkligt svag,
hur skamlöst svekfull mänskligheten är
— men värst att räkna på sitt eget jag
och finna samma skändligheter där.
DEN GAMLA STOIKERN
Jag vördar icke rikedom,
och kärleken föraktar jag.
All dröm om ära blev mig tom,
då natten böts i dag.
Men fyller än en bön min blick,
så skall den bönen bli:
"Tag från mig hjärtat, som jag fick
och, Herre, gör mig fri!”
Ja, när min puls har mist sin glöd,
ett enda ber jag om till slut
— obundenhet i liv och död
och mod att hålla ut.
22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
