Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök: Den utvisade syndabocken - Anmälda böcker - Allan Monkhouse, Moscow 1911—1933
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
själva icke på något sätt skingra: därpå
grundar sig en del av deras makt, och denna
utnyttja de utan tvivel kallblodigt till
psykologisk tortyr. Monkhouses noggranna,
sakliga, man frestas säga torra beskrivning av
arresten och förhören äro i detta avseende
högst upplysande. De ämbetsmän, som han
hade att göra med, voro säkert de
intelligentaste och bästa, som O. G. P. U. kan
mobilisera; och att spela ett parti schack mot dem,
med så hög insats som i detta fall, kan nog
driva fram kallsvetten på pannan även hos
en man med goda nerver.
Varför blevo Monkhouse och hans
kamrater häktade och anklagade? Han anser
själv att den egentliga orsaken var behovet
att skaffa fram syndabockar, på vilka man
kunde välta över ansvaret för femårsplanens
delvisa misslyckande. Naturligtvis är detta
också sant; om det är hela sanningen är ju
en annan fråga. Den som har läst Allan
Monkhouses sällsynt anständiga och
förtroendeingivande bok igenom från början
till slut med noggrann uppmärksamhet
känner sig för egen del subjektivt övertygad
om, att dess författare aldrig kan ha gjort
sig skyldig till några förrädiska eller
ohederliga handlingar, att han alldeles uppriktigt
strävade att fullgöra de plikter han åtagit
sig. Men man kan icke låta bli att göra några
gissningar om missförståndens ursprung och
misstankarnas grund. Ryska ideologer,
fanatiska kommunister som leva i idén, i de
teoretiska sammanhangen, i kampen för en
världsåskådning, torde ha mycket svårt för
att fatta mentaliteten hos en man av Allan
Monkhouses slag, en empiriker, en praktiker,
som aldrig grubblar över de avlägsnare
perspektiven, som håller sig till de handgripliga
arbetsuppgifterna och ger resten en god dag.
Det framgår av Monkhouses bok, att han är
en förträfflig engelsk patriot, en god
monarkist med varma känslor för det engelska
kungahuset, en uppriktig anhängare av det
borgerliga familjelivet och en pietetsfull
natur med dragning mot religionen i
allmänhet och kristendomen i synnerhet. Allt detta
hindrade honom icke från att, i fullkomligt
god tro, lägga manken till för att elektrificera
Ryssland; ty han fann experimentet med
planhushållning högst intressant, och
tekniska svårigheter måste ju vara till för att
övervinnas — vartill har man annars
ingenjörer? Det är en enkel och sund filosofi
för arbetande vardagsmänniskor, men månne
ryssarna äro i stånd att förstå den? Den
som arbetar på femårsplanens förverkligande
arbetar därmed också på skapandet av en ny
värld och ödeläggandet av den som existerar,
på raserandet av alla de ideal, som Allan
Monkhouse trofast omfattade och som på ett
komiskt sätt avslöjades, när O. G. P. U:s
detektiver hittade patriotiska emblem,
domestika reliker och kungliga porträtt i hans
bostads helgedomar. Det vore icke orimligt
om dylika inblickar komme ryssarna att fatta
misstankar: han kan omöjligen vara i god
tro. Är detta hans verkliga känslor och
åsikter, så har han överlistat oss och arbetar
i lönndom på vår ruin.
De spekulativa ryssarna och de idélöst
experimenterande anglosachserna ha utmärkta
förutsättningar för att missförstå varandra,
och Moskvaprocessen våren 1933 var ett
vittnesbörd därom, bekräftat genom Allan
Monkhouses utvisning från Ryssland.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
