Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Landquist: Knut Hamsuns nya roman - Anmälda böcker - Knut Hamsun, Men livet lever
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KNUT HAMSUNS NYA ROMAN
Knut Hamsun: Men livet lever. Gyldendal Norsk forlag. — I svensk
översättning av Knut Stubbendorff. Bonniers. Två delar å 4: 25.
Recenserad av JOHN LANDQUIST
Knut Hamsuns nya roman ”Men livet
lever” (Gyldendal och Bonnier) har helt
naturligt inte den lyriska kraften i hans
bästa mandoms verk, i ”Victoria” eller
"Pan”. Detta väldiga temperament i Nordens
litteratur med sina drag av trots och
brutalitet och sina paradoxala infalls och
situationers bistra skämtan har stillnat. Men om
det förändrats har det därmed icke krympt
eller torkat. Det kan snarare sägas att
Hamsuns känslosfär vidgats i samma process,
varmed han blivit mildare. Vissa egenskaper hos
honom framträda nu i ökad makt och renhet.
Det gäller hans humor. ”Men livet lever”
är en av de gladaste och mest solbelysta
böcker, som på länge sett dagen i nordisk
litteratur. Det är ingen fadd glädje. Vilket
nöje har ej denna gamla berättare av
människorna. Han ser på dem med leende
uppskattning, och det händer mycket sällan
nuförtiden, vad ofta passerade förr, att han
blir rasande på sina figurer och skäller
ut dem.
Hans humor har den stora humana
fördomsfriheten. Han älskar framför allt den
naiva människan, vare sig hon är naiv i sina
drifter eller omedelbar i sin moralitet, och
som det förekommer nästan bara naiva män-
4. — B. L. M. 1.
niskor i hans bok, så befinner man sig där
i ett över lag underhållande sällskap.
Särskilt är Hamsun älskvärd och
fördomsfri mot det erotiska naturlivet. Han finner
bara söt och roande flickan Cornelia, som
ständigt vacklar mellan sina två unga friare
och gynnar den ene eller den andre,
allteftersom han utrustats med något mera glänsande
företräde såsom en velociped eller
anställning hos den fiskande engelske lorden, och
sympatien förhöjes ytterligare av det envisa
motstånd, hederligt ur driftens synpunkt, som
hon visar den gamle förälskade August
trots hans lotteripengar. Men också August
ses med ostört och vänligt förstående inifrån
med sina presenter, sin storslagenhet för att
imponera, sina orimliga illusioner orn någon
liten gynnsam sinnesändring och sina
hopplösa friarpromenader, då flickan istadigt
håller sig osynlig eller smiter: en
framstående skildring av en åldrings
förödmjukelser på kärleksstigen. Med samma
frikostighet berättas även om tattarens kärlekshistoria
med den duktiga änkefrun på Segelfoss, och
när han sårat henne med en kniv i bröstet,
då hon tröttnat, framstår attentatet som ett
uttryck av hans lidande; han har arbetat på
gården diskret, tyst och oegennvttigt och följt
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>