- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Januari 1934 Årg. 3 Nr 1 /
52

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven Rinman: Ronald Fangen - Anmälda böcker - Ronald Fangen, Duell; En kvinnes vei

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RECENSIONER

skolpojksupplevelserna till den slutliga
kol-lapsen. Røiter, den ädle, den fine, den hårt
prövade och rikt belönade, är inte levande
på samma sätt. Jag betonar, att denna
värdesättning är relativ. Røiter är intressantare än
de flesta romanfigurer, men inom ramen av
Fangens verk måste han stå tillbaka för sin
olycklige medtävlare. Hallem hör till de
människor, som gripa till skenet i stället för
saken, vilket yttrar sig i benägenhet för fusk,
för dagdrömmeri och livsflykt. Hans
starkaste drift är dödsdriften, och därför bli hans
försök att hävda sig så ynkliga och
missriktade. Han famlar desperat efter frukterna
utan att vilja förstå det arbete, som får dem
att mogna. Han halkar undan svårigheterna
i stället för att avslöja dem, och till sist
halkar han undan hela livet, när det blir för
svårt. Han har hela tiden självmordet i
bakfickan, och detta gör honom på en gång
så svåråtkomlig och ohjälplig. Döden blir
den stora försäkringen mot livets alla risker,
som han inte vågar ta i sig själva. På
gymnasiet har han en gång under förödmjukande
former avslöjats som plagiator: en uppsats,
som han alldeles särskilt velat briljera med,
visar sig härstamma från Schopenhauer. Hans
begåvade kamrat Røiter griper in på ett
finkänsligt sätt och lyckas nödtorftigt ställa
saken till rätta. Men Hallems brännande
skam, som nu för första gången velat driva
honom i döden, sitter kvar och lever sitt
sterila liv, spärrande varje möjlighet till
återhämtning. Riktigt fastlåst blir han, när han
lyckas drapera sin situation i
verklighetstrohetens mantel: ich habe meine Sache auf
nichts gestelit, jag vågar se döden i vitögat,
de andra, och framför allt Røiter, äro
humbugar, som inte våga räkna med alla
eventualiteter.

”Duel” är en betydande bok i många
avseenden: den ger en rik miljöskildring från
Oslo av i dag med familjekonflikter av

modernt slag (en misslyckad kärlekshistoria,
som genomlides av en ung son till Hallem, är
en utomordentlig episod, fylld av liv och
insikt), familjelycka av gammaldags slag och
unga studenter, så hänsynslöst
kommunistiska, som endast söner till verkligt förmögna
borgare kunna kosta på sig att vara. Men
framför allt finner jag den vara betydande
som en studie i självmordets psykologi.

Fangens senaste verk, ”En kvinnes vei”,
går i en annan genre. Det visar en avsevärd
motivisk likhet med Sigrid Undsets ”Ida
Elisabeth”. Man skulle kunna säga, att det
visar, hur det skulle ha gått för Ida
Elisabeth, om hon verkligen gift om sig med
advokaten, som vunnit hennes hjärta.
Förvånansvärt många ingredienser äro
gemensamma: kvinnans trista barndom och tidiga
gifte med en bekymmerslös, lättsinnig person,
som rätt vad det är tröttnar på henne, hennes
tappra självförsörjning, hennes två pojkar,
hennes möte med den nye och starke mannen,
som frigör den medelålders kvinnans hela
uppdämda kärleksbehov; slutligen de
smärtsamma konflikter, som mellanställningen
mellan sönerna och mannen oundvikligen
för med sig. Men så skiljas vägarna. Fangens
kvinna gifter sig med den energiske
arkitekten, som småningom avslöjar sig som en
högst råbarkad sälle, för vilken Esther tvingas
att offra först pojkarna, som sändas bort, och
så sin självständighet i den blomstrande
affär hon med sådan möda och stolthet byggt
upp. Slutligen går också den nye mannen
ifrån henne efter ett brutalt uppträde, och
när sedan en av hennes söner, en vek och
musikalisk drömmare, dör på ett pensionat
i Stockholm, är hon nära att fullständigt
duka under, då hon återupprättas genom sin
andre son. När hon slutligen dör, har hon
funnit lyckan på andra sidan livets
prövningar, och hon känner sin längtan efter
fullkomlighet mötas.

52

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 21 00:06:40 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1934-1/0054.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free