Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Victor Svanberg: Heidenstams metafysiska poesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VICTOR SVANBERG
låter sitt sår förrinna
gitter ej sitta och spinna,
arbetssystrar, bland er.
Känn hur mitt huvudkläde
än från de lyckligas fält
örternas lukt försprider
liksom vid midsommartider
ännu i herdens tält
skördeflickornas kläder
dofta av mejade grönskan.
Sällaste bädd för min önskan
reddes på bårens bräde.
Skynden att portarna låsa!
Trängtan jag alltid förnam
att få undrande blåsa
livets grumlade damm
från min bägares vatten,
smaka en klarare drick,
stiga närmare natten
och i den öken som fick
tröskel i Akerons floder,
somna med pannan i knät,
blinda, tigande moder,
gåtfulla evighet!
Upplevelsen av det som är högre än
människan har aldrig hos oss i modern tid
gestaltats väldigare och innerligare än här.
Hei-denstam har en gång kallat Goethe ”den
metafysiska poesiens oomtvistade konung’ .
I samma mening som Goethes lyrik är ”Jairi
dotter” metafysisk. Metafysik i betydelsen
fasta och fixa föreställningar om en
översinnlig verklighet har ej inspirerat levande dikt
efter Viktor Rydberg och är redan i hans
grubblarkväden satt i fråga. För Heidenstam
är det överjordiska utanför varje namn och
ovanför varje gestalt:
Ack, som ett hjärta längtar
hem till sin moders hus
allt vad vi samlat trängtar
att försjunka begravet
djupt i det kaos där färgen
klarnar till solars ljus.
Skall denna självuppgivelse och denna
elevation kallas religion? Det beror återigen på
hur vid ordens gräns dragés. Själv skulle
diktaren utan tvivel bejaka frågan. I ”Modern
barbarism” uppräknar han religioner, som
kräva olikartade tempel efter vars och ens
egenart, och tar då jämte lutherdomen,
katolicismen, islam och buddismen också med
pan-teismen. Nutida konst är, säger han i sin
uppsats om Tolstoj, uttryck för kristen men oftare
för panteistisk religiositet. Han räknar här
till och med ateismen som en form av
religion och en annan gång ser han i den
sistnämnda rentav det mest lovande tecknet
på en kommande religiös förädlingsprocess,
”genom att uteslutande vända sig till det
andliga innehållet och fordra en djupare
religiositet i full samklang med kunskap och
känsla”.
Gudar åldras, gudar falla,
det gudomliga består,
heter det i hans nyaste dikt, daterad 1 oktober
1933 och framkallad av en erinring om
modern.
Moderlighet är den mänskliga egenskap
som säger mest om den saliga omfamning
själen i ”Jairi dotter” längtar till:
Hon till vilken min levnad
ropat på darrande knän,
stod ovan drivornas slätter.
Hisnande hög står skepnaden; hennes hand
räckes moderligt, men de mänskliga dragen
smälta bort i tigande och blind och gåtfull
evighet.
Mystiker i alla tider, både utom och inom
kristendomen, ha upplevt detta: hur extasens
svindlande lycka spränger människans
personlighet och på samma gång gudens. De ha
då gripit till bilder ur naturen för att ge en
aning om sina känslors art. Så gör
Heidenstam. Själarna ropande efter sitt ursprung
liknas vid ett hav av susande vågor. Den
10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
