Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Anders Österling, Skånska utflykter, anmäld av Georg Svensson - Ludvig Nordström, Pyramiden Sverge, anmäld av Gustaf Näsström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
honom till den för estetiska värden
finkänsligaste av alla våra kritiker.
Man kan inte annat säga än att Österling
redligt betalat av på sin skuld till
hembygden. Huvudparten av hans poesi har
blommat på skånsk mark. Skånsk är också
hans sista bok, som till yttermera visso bär
titeln ”Skånska utflykter”. I små intima
kapitel berättar han om minnen från
uppväxttiden i Malmö och om utflykter och
upplevelser från senare års feriesomrar med
Falsterbo som utgångspunkt. Utflykterna,
som ibland nått utom Skånes gränser in i
Blekinge och Danmark, ha företagits i bil,
men det är säkert icke många turister, som
lyckats avvinna detta bekväma
fortskaffnings-medel så många fördelar utan att samtidigt
falla för dess frestelser. Österling har vetat
att hålla just det rätta tempot:
”jordvågornas rytm uppfattas tydligast i den
framrullande vagnen, det rika spelet av ytor och
linjer utvecklas i harmoni med bilens
rörelser”. Han har heller aldrig haft mera bråttom
än att han kunnat stanna, närhelst han funnit
ett särskilt lockande motiv, och han besvärar
sig alltid med att genom förfrågningar i
muntliga och skriftliga källor komplettera
sina synintryck med praktiska och
kulturhistoriska upplysningar. Och framför allt har
han inte haft mera bråttom, än att han hunnit
reflektera. Med ett fint eftersinnande, som
endast någon gång driver honom in i det
långsökta, finner han hos tingen en mening,
djupare än den prosaiska betydelsen. Han
lägger in sina intryck i en väv av
associationer, som på det mest magiska och lekfulla
sätt förflyttar oss i tid och rum för att dock
alltid till slut föra oss åter till
utgångspunkten. Det är spiritualitet, driven till en höjd
långt över den enkla kvickheten, det är
kåserikonst av finaste märke.
Det är denna sällsynta kombination av
frisk, utåtriktad iakttagelse och milt
dröm-meri, som ger ”Skånska utflykter” dess
charm.
Texten beledsagas kongenialt av små
tuschvinjetter av Emil Johanson-Thor.
Georg Svensson
Norrland och Sverige
Ludvig Nordström: Pyramiden Sverge.
Om den nationella enheten. Bonniers. 6: 75.
Det finns faktiskt folk, som skryter med att
inte ha läst något av Ludvig Nordström sedan
han blev överstepräst (och församling) i den
totalistiska sekten. Det är ju tyvärr så svårt
att avgöra, vad man bör skryta med och vad
man bör fördölja. Däremot är det bergsäkert,
att den som gjort sig mödan — och möda har
det varit mången gång — att följa Ludvig
Nordström på hans totalistiska seglats, den
har därigenom upplevat en av de mest
fruktbärande andliga förnyelse- och
expansionsprocesserna i modern svensk litteratur. Denna
process äger det dubbla kulturvärdet att
utgöra en personlig nyorientering på
sociologisk och antropogeografisk grund och att
samtidigt vara en litterär avspegling av en
fortgående organisk förändring inom den
svenska samhällskroppen. Ludvig Nordström
har kanske inte upptäckt helt okända
världar i samhällsrymden, men det är hans heder
att med litterära instrument ha kartlagt sociala
områden, som hittills varit terra incognita för
den svenska författarvärlden, och att ha gjort
det med vad han i sin senaste bok definierar
såsom ”gott humör och evig nyfikenhet”.
Ludvig Nordströms senaste bär titeln
”Pyramiden Sverge” och består av ett tjogtal
tidningsartiklar och tal. Vad han här framför
allt sysslar med är den nationella pyramidens
bas. Liksom i några av sina tidigare böcker
har han i dessa artiklar gått på upptäcktsfärd
längs Sveriges kuster, framför allt —
naturligtvis — den bottniska. Ju mera de mondiala
sammanhangen styckas sönder av tullgränser
och andra isolerande faktorer, desto mera
sangviniskt blickar denne världsstatens profet
mot sin hembygd. Härnösand är och förblir
den totalistiska åskådningens hamn och säkra
ankargrund. ”Där har man det definitiva
intrycket, att Vår Herre fullkomligt visste, vad
han ville.” Nordström, som vidgat sin
hembygdskänsla till att bli en världskänsla,
inriktar sig nü på upplevelsen av Sverige såsom
”en nationell person”, i vilken
Norrlandskusten förvisso spelar magens roll, lika viktig
52
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
