Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - W. Somerset Maugham: Boksäcken. Novell. Översättning av Louis Renner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
W. SOMERSET M AU GHAM
Efter middagen pratade vi ännu en stund,
Featherstone satte i gång grammofonen, och
vi bläddrade i de sista illustrerade tidningarna
från England. Sedan gingo vi till sängs.
Featherstone följde med in i mitt rum för att
se att jag inte saknade någonting.
— Ni har naturligtvis inga böcker med
er? sade han. Jag har inte ett dugg att läsa.
— Böcker! utropade jag..
Jag pekade på min boksäck. Den stod
upprätt och var utsvälld på ett besynnerligt sätt
så att den såg ut som en puckelryggig dvärg
som fått sig lite för mycket till bästa.
— Har ni böcker i den där? Jag trodde
den innehöll smutsigt linne eller en fältsäng
eller någonting i den stilen. Tror ni att ni
har någon bok som ni kan låna mig?
— Se efter själv!
Featherstones boys hade låst upp säcken,
men tydligen snopna vid åsynen av dess
innehåll hade de inte gjort något mer åt den.
Jag visste av lång erfarenhet hur man skulle
packa upp den. Jag slängde den på sidan,
grep tag i dess läderbotten och, i det jag tog
några steg baklänges, drog jag bort säcken
från dess innehåll. En flod av böcker
strömmade ut på golvet. Featherstones ansikte fick
ett häpet uttryck.
— Menar ni verkligen att ni reser omkring
med en sån väldig samling böcker? Det är
ju ett helt bibliotek.
Han böjde sig ner, tog hastigt upp den ena
boken efter den andra och såg på titlarna.
Det fanns böcker av alla sorter, lyrik,
romaner, filosofiska verk, litteraturkritiska
avhandlingar (det påstås att böcker om böcker
äro tämligen onödiga, men för min del finner
jag sådan lektyr nöjsam), biografier, historia.
Det fanns böcker att läsa när man var sjuk
och andra som passade när ens hjärna, utvilad
och klar, krävde problem att brottas med,
där funnos böcker som man alltid längtat att
läsa men aldrig fått tid till under det
bråd
skande livet hemma, det fanns böcker att
läsa till sjöss medan man gled fram genom
trånga sund på en maklig lastångare, och det
fanns böcker för stormigt väder, när allting
i ens hytt knakade och gnisslade och man
måste kila in sig ordentligt på britsen för
att inte falla ned. Det fanns böcker som valts
uteslutande på grund av sin tjocklek och som
man tog med sig på expeditioner då man
måste resa med minsta möjliga packning, och
det fanns böcker som man kunde läsa när
man inte kunde läsa någonting annat. Till
slut fastnade Featherstone för en
nyutkommen levnadsbeskrivning över Byron.
— Nej, men se här! sade han. Jag läste
en recension av den här boken för en tid sen.
— Jag tror att den är mycket bra, svarade
jag. Jag har inte läst den ännu.
— Får jag ta den? Den räcker åtminstone
i natt.
— Naturligtvis. Ta vad ni vill!
— Tack, men jag reder mig med den här.
God natt då! Frukost klockan halv nio.
När jag kom ner följande morgon talade
Featherstones försteboy om för mig att hans
husbonde hade varit i arbete sedan klockan
sex och att han snart skulle komma in. Medan
jag väntade på honom granskade jag hans
bokhyllor.
— Jag ser att ni har ett stort bibliotek
av böcker om bridge, sade jag när vi slogo
oss ner vid frukostbordet.
— Ja, jag skaffar mig alla som kommer
ut. Jag är stor bridgeentusiast.
— Den där mannen vi spelade med i går
var en skicklig spelare.
— Vilken av dem? Hardy?
— Det vet jag inte. Jag menar inte den
som sa att han skulle ta rätt på sin hustru.
Den andre.
— Det var Hardy. Det var därför jag bad
honom spela med oss. Han visar sig inte
ofta på klubben.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
