Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven Stolpe: André Malraux - Anmälda böcker - André Malraux, La condition humaine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ANDRÉ MALRAUX
tyrare som i Bortre Indiens skogar leta
ruiner av gamla tempel — han förefaller i
denna bok sänka sig till den rena
äventyrsskildringen. Den prisbelönade volymen
grupperar kring några figurer — Kyo Gisors,
Katow, Tchen och Ferral — en ny serie
virvlar av ohyggliga och makabra händelser.
Det förefaller här framför allt vara frågan
om en episod i den bolsjevikiska revolutionen
i Kina — konflikten mellan de stridande
kämparna, som varje dag måste våga sitt liv,
och de mekaniskt handlande partidelegerade,
som tjäna högre syften och icke kunna eller
vilja taga mänskliga hänsyn.
Av det nu sagda kan det förefalla, som om
André Malraux tillhörde den icke ovanliga
överciviliserade litteratörtypen, som söker
blodiga sensationer i primitiva länder, när
han tröttnat på kaféerna i Paris. Men
Malraux är icke någon Montherlant. Läser man
hans böcker rätt, skall man finna, att han är
allt annat än en degenererad estet, som söker
stimulanser för tröttade nerver. Genom hans
två viktigaste böcker går en ström av
mänskligt lidande som ger en vink om vad som
drivit denne unge fransman till litterär
handling. Han skriver som besatt — och har i sin
kritik gjort fina utredningar av den artistiska
besatthetens väsen och betydelse — men hans
intresse är genomgående icke de vilda
händelserna, de brutala uppträdena utan —
människan. Varför har han då valt denna
bloddrypande miljö? Därför att la condition
humaine, människans trista och hårda
villkor, synes honom framträda i starkaste relief
i en revolutionär miljö, där individerna
brutalt mejas ned för ”sakens” eller
utvecklingens skull. André Malraux är icke
sensa-tionsförfattare. Han är filosof och moralist.
Titeln på hans sista bok förefaller på något
sätt bekant, och letar man i sitt minne, skall
man finna, att den möjligen innebär en
medveten anknytning till ett berömt ord av Mon-
3. — B. L. M. 2.
taigne: ”Je suis homme et porte en moi
toutes les formes de Thumaine condition.”
Denna tolkning må vara riktig eller icke —
Malraux har i varje fall redan med sin titel
velat ge en vink om vad han främst syftar
till — att kasta ett hårt ljus över det blodiga
öde, som väntar människan som sådan, som
väntar oss alla. Malraux väljer sålunda
sensationella och blodiga motiv av samma skäl
som Pär Lagerkvist: han kan icke sannare
uttrycka människans villkor än genom att
teckna brott, mord, övervåld och död som
hennes miljö.
Den franska kritiken — som ägnat
Malraux’ böcker en lustigt irriterad men
samtidigt nyfiken uppmärksamhet — har på sina
håll påpekat, att Malraux’ hjältar förefalla
litet för intellektuella. De reflektera och
resonera ständigt om filosofiska problem — om
handlingens betydelse för personligheten och
om döden. I vilken grad Malraux är
realistisk, är också svårt att säga. Han brukar
alltid själv insinuera, att han personligen
känner alla sina figurer, och att han
fabulerar högst obetydligt; ytligt sett ha ju hans
böcker också mera karaktären av filmatiska
reportage än av romaner i vanlig mening.
Emellertid ger ett studium av hans hjältars
psykologi vid handen, att dessa böcker måste
vara skickliga konstruktioner — författaren
tecknar i själva verket en och samma
mänskliga typ i ständigt nya versioner, och det
är ganska uppenbart, att denna typ är hans
egen. Visserligen är det sant, att under alla
revolutioner just de desperata intellektuella
ha ledningen, men det förefaller otroligt, att
huvudfigurerna i den kinesiska revolutionen
skulle samt och synnerligen vara bekajade
med André Malraux’ levande intresse för
filosofiska och moraliska frågor, för
människolivets mening och mål.
Inledningsscenen i ”La Condition Humaine”
är ytterst betecknande. Den skildrar ett mord.
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
