Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hugh Walpole: Brev från London
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
HÜGH WALPOLE
BREV FRÅN LONDON
Fastän vi redan hunnit ett gott stycke in
på det nya året, har det fortfarande sitt
intresse att summera ihop några
anmärkningsvärda fakta om förra årets
bokutgivning i England. Fakta som synas mig mycket
anmärkningsvärda!
Här är ett exempel. Av allmänna medel
understödda bibliotek lånade under året ut
136 231 833 volymer, vilket betyder en ökning
av 70 millioner på de senaste tio åren. Ett
annat exempel: 4 000 volymer skönlitteratur
publicerades, varav 2 000 voro romaner. Av
vetenskaplig litteratur publicerades 1 200
volymer.
Dessa siffror ge först och främst vid
handen, att de dystra profetiorna för några år
sedan om läsningens tillbakagång definitivt
kommit på skam. För omkring tio år sedan
hörde man ofta, att filmen och radion skulle
medföra läsningens successiva avtagande.
Faktum är i stället att antalet bokläsare ökats
och alltjämt kommer att ökas just på grund
av film och radio. Vidare torde väl det
faktum, att tvåtusen nya romaner
publicerades i England förra året vara tillräckligt
för de litteraturens Kassandror, som antyda,
att denna nya bokpublik inte bryr sig om
annat än smörja. Men hur hänger det nu
ihop med denna massa ny skönlitteratur?
I dessa brev har jag ibland måst ursäkta
mig för att jag nämnt romaner och
romanförfattare så ofta. Men det är inte mitt fel.
Jag skulle önska att jag kunde tala om en
ung Yeats, en ung Trevelyan, Frazer eller
Doughty lika ofta som jag talar om en ny
Strong, Collier eller Graham Greene och så
vidare, men romanen dominerar just nu
överallt. Jag talade häromdagen med en mycket
klok bokhandlare. Han påstod, att av tio
romaner säljas i dag åtta uteslutande till
de ambulerande biblioteken, vilka köpa dem
helt enkelt för att tillfredsställa den
kategori av sina kunder — vanligen kvinnor -—
som läser en roman om dagen och har
glömt såväl vad den heter som vad den
handlar om i samma ögonblick de lagt boken
ifrån sig.
Denna iakttagelse leder fram till
upptäckten av en mycket intressant och
betydelsefull ny faktor i Englands litterära liv,
nämligen att det på grund av det stora antalet
böcker och bokpublikens ökning håller på
att uppstå kategorier, olika klasser av läsare,
vilka praktiskt aldrig ha samma smak. Trots
Book Society och andra liknande företeelser
finns det inte en läsande massa i England
på samma sätt som i Amerika. Jag tror inte
att en romanförfattare någonsin mer kommer
att dominera hela den läsande publiken i
England så som Dickens och Thackeray en
gång gjorde. Man kanske nämner Priestleys
”The Good Companions” som ett exempel
på motsatsen. Det är emellertid fel. Denna
boks vidsträckta popularitet ställde en gång
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
