Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Alexandra David-Neel, Bland mystiker och magiker i Tibet, anmäld av S. B. - Arvid Höijer, Syndare i Sydamerika, anmäld av S. B. - Svante Kede, Otaheiti, anmäld av S. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
känner sig själv som asiat och är av sin
omgivning erkänd som sådan.
Hennes ambition är närmast
forskningsresandens. Hennes forskningsområde är
tibetansk mysticism och magi. Fri från alla
förutfattade meningar, obunden, allvarlig och
tydligen likgiltig för strapatser har hön
fullföljt sina intentioner, ofta under svåra och
motsträviga förhållanden. Under åratal har
hon bott och studerat i de stora klostren, som
eremit har hon levt i en grotta på Himalayas
sluttningar, som pilgrim har hon vandrat
genom landet. Hon har själv utfört de
påfrestande psykiska övningar om vilka hon
talar, genom umgänge med magiker,
trollkarlar och ockultister av alla slag, genom
intensivt studium av tillgängliga urkunder
och många och långa samtal med högt
uppsatta lamor har hon trängt allt djupare i sitt
ämne.
Hennes bok är berättelsen om hennes
forskningsresultat. Försynt, intelligent och
stilistiskt raffinerad. Den på området
obevandrade börjar läsningen med en känsla av
hopplöshet inför sin egen okunnighet. Men
fortsätter med allt större och större njutning.
Författarinnan har en ovanlig förmåga av
översikt och klarhet. Boken är till brädden
fylld av intressanta, skickligt berättade
upplevelser, av friskt sedda natur- och
folklivsbilder; Man slutar med att vara betagen.
”Bland mystiker och magiker i Tibet” är
en av det senaste årets värdefullaste och mest
välskrivna reseböcker. S. B.
Från två kontinenter
Arvid Höi jer: Syndare i Sydamerika.
Hökerbergs. 5: 75.
Arvid Höi jer hade i fjol framgång med
boken om sina ”Hundår i Argentina”. Årets
bok är en samling mer skönlitterärt lagda
berättelser från vandringsåren i Sydamerika
och Europa.
Där är några historier från Argentina,
bagateller, men rappt berättade och med äkta
pampasdoft. En utmärkt skildring av en
tredjeklassöverfart till Afrika och Europa. En
rolig Parishistoria, ”De knarrande skorna”.
Men det bästa i boken är givetvis den sista
hälften, skildringarna från författarens tid
i Harburg a. Elbe som shiprunner åt
skepps-handlare Schulze. Här är han en förstklassig
berättare med pigga ögon och bra humör,
en livsglad herre med en barlast av hårda
erfarenheter.
Shiprunners, det är herrar som hålla vakt
kring dockorna, passa inkommande fartyg
och kasta sig över dem som hökar för att
skaffa beställningar åt sina principaler. List,
framåtanda och hårda armbågar äro
hjälpmedlen. Konkurrensen är intensiv. Miljön
och typerna äro skickligt och roligt givna.
Höij er bör kunna komma med mer av den
sorten. Sina upplevelser har han säkert inte
uttömt och skriva kan han. Hans bok är
bra. S. B.
Söderhavsbilder
Svante Kede: (Jtaheiti. Söderhavsbilder.
Nordisk Rotogravyr. 8: 50.
En målare har rest till Otaheiti, Gauguins
Tahiti, den klassiska söderhavsön. Han har
tillbragt några månader där, upplevt ön till
fots och i kanot, druckit whisky med de vita
och ätit helstekt gris med infödingarna, badat
i laguner och djungelfloder, målat och
skrivit.
De reproduktioner som finnas i boken göra
förmodlingen inte rättvisa åt hans konst.
Skriver gör han ledigt och hans inställning
till ämnet är sympatisk. Han varken
skön-eller skräckmålar, ger sina ögons vittnesbörd
bara. Det är långtifrån någon grundligare
utredning av förhållandena på ön, det är
glimtar av festligheter och huladanser, från
barer och djungler. Några svenskättlingar
råkar han, mer eller mindre
tropikfördär-vade, Gauguins son, halvblodet Emile,
intervjuar han. För övrigt far han som sagt
omkring och målar och gästar infödingsbyarna.
Skildringen är ytlig, men välgörande sansad
och till synes sann. Och det är ju inte alltför
vanligt med svenska originalbidrag till
söder-havslitteraturen.
Boken är typografiskt originell. Trycket är
vackert. S. B.
67
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
