Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sven Stolpe: Jacques Rivière
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JACQUES RIV1ÉRE
han icke råkat ut för just dessa fruktansvärda
slag — den käre vännens död, isoleringen
från sin familj och sitt arbete, den
fram-tvungna inre koncentrationen och
självanalysen. Han känner redan den 19 september
som aldrig förut en hunger efter nattvarden
och i glad häpnad känner han närvaron av
en makt, som vet allting bättre än han själv,
och av vilken han väntar allt. Han vill
ersätta det gamla Credo quia absurdum med
ett Credo quia absurdum et tamen verum.
Han känner med en alldeles ny skärpa den
obestridliga varma realiteten bakom dogmens
ordgaller, han står för första gången
personligen skälvande och skakad inför det
heliga mysteriet, Guds närhet.
Alain-Fourniers död har säkert betytt mest.
Till den sista delen av korrespondensen med
vännen har madame Rivière lagt några
utdrag ur makens dagbok, där han skildrar sin
förtvivlan över vännens försvinnande. Man
observerar särskilt hans bittra
självförebråelser: han har icke lämnat vännen det
stöd Gud avsett med deras vänskap, han har
aldrig på allvar i handling för honom bevisat
den kristna kärlekens realitet. Och han drivs
av dödens eget fruktansvärda faktum till att
i bönen söka en ny gemenskap, en ny
förbindelse med de kära döda — Charles Péguy
och Henri Alain-Fournier.
Om detta, som man har rätt att antaga, är
utgångspunkten, så bryter sig Rivière
härifrån ut ur hela det intellektuella och litterära
system, i vilket han suttit som fängslad. Han
har tidigare skrivit en studie över konsten
att vara uppriktig mot sig själv. Nu kan han
konstatera, att den litterära självbekännelsen,
hur ärlig den är, dock på en avgörande punkt
skiljer sig från den kristna: den äger alltid
i sig ett moment av njutning, av självbehag:
se, så syndig är jag, och så ärligt blottar jag
mig! Den kristnes bekännelse är en annan:
mea culpa. mea culpa, mea maxima culpa. Det
är en självrannsakan ledd icke av en längtan
efter att upptäcka sig själv, jagets märkliga
mysterium, utan efter att bli en annan. Med
Claudel börjar han betrakta de icke-kristna
som ofullgångna — de ha aldrig blivit vuxna.
För ynglingen är det naturligt att med
berusning studera sitt eget jags växt, och det är
alldeles i sin ordning, att han under denna
växandets och utvecklingens vårtid icke vågar
eller vill beskära sig själv, ”Men när
människan en gång är färdigkonstruerad, normal,
då börjar hon känna detta behov av inre
rening, som uttryckes i bönens ord.”
Ynglingen vill synas och se sig själv. Mannen
vill vara. Och till hans fulla livserfarenhet
hör också ”de hinder, de motstånd, som
tvinga honom att böja sig, som tvinga honom
till ödmjukhet och tålamod”.
Ett av dagbokens centrala temata är
insikten om Guds ständiga närvaro, tolkningen
av det egna livet som en Guds plan. Jacques
Rivière måste ständigt konstatera, hur
underbart ”listigt” Gud verkar i hans eget liv.
Han understryker för sig själv, att alla hans
teoretiska spekulationer icke förmått föra
honom ett steg närmare Gud, men att han
däremot helt enkelt genom att sakligt
sammanställa vissa klara och ofrånkomliga
erfarenheter kommit till religionen. Den
kristna religionen är icke ett system av
filosofiska tankar utan av erfarenheter, som
vinner sin fasthet genom den
häpnadsväckande överensstämmelsen mellan de
kristnas upplevelser i alla tider: helgonen och de
stora mystikerna äro alla ense! Rivière
skisserar därför ett rent vetenskapligt studium
av försynen. Det är en central tanke hos
honom, som kommer fram i följande lilla
skarpsinniga utredning:
”På samma sätt som man i fysiken lämnar
å sido den produktiva, verkande kraften,
kunna vi här betrakta själva Guds handlande,
hans sätt att verka, hans, om jag så får säga.
25
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
