- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Mars 1934 Årg. 3 Nr 3 /
33

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Landquist: August Strindberg och Edvard Brandes - II. Judefrågan mellan Brandes och Strindberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

AUGUST STRINDBERG OCH EDVARD BRÄNDES

tillfälle de avbrutna förbindelserna skulle
återupptas. Brändes vände sig 9 juni 1885 till
Strindberg med en fråga om han ville
underteckna ett upprop till ett minnesmärke över
J. P. Jacobsen. Brevet må avtryckas i sin
helhet:

”Kære Strindberg

Efter en lang Taushed og en Adskillelse,
som jeg ofte dybt har beklaget — ikke
mindst for Anledningens Skyld — skriver
jeg igen til Dig.

Det har en rent ydre Grund. Jeg vil spørge
Dig, om Du vil indbyde sammen med en
Del honnette Folk til et Mindesmærke over
J. P. Jacobsen, hvis Død jeg tænker har
smærtet Dig som os alle. Jeg haaber, Jonas
Lie, Kielland, Fru Edgren o. a. kommer med.

Men jeg vilde ikke have skrevet, hvis jeg
endnu tænkte paa samme Maade overfor Dig,
som dengang vort Forhold for snart tre
Aar siden ophørte. Jeg kan endnu ikke indse
anderledes, end at Du havde Uret i Formen
for Dit Angreb paa de svenske Jøder, men
naar jeg i Vinter har læst Din Artikel ’Mit
Jødehad’, saa maa jeg anerkende, at Du har
udslettet alt hvad der kunde saare i hint
Afsnit af ’nya riket’.

Og herover er jeg saare glad, hvad enten
nu vort gamle Forhold kan restitueres eller
ikke, thi Du tvivler ikke om, at jeg følger
Din Virksomhed med stor Opmærksomhed
og Beundring. Da vi Radikale i Efteraarel
stiftede et nyt Blad ’PoIitiken’ kaldet, var
Dine Noveller det første jeg anmeldte — og
i Bladets første Nummer. Desværre forelaa
de i en tilskaaren Oversættelse. Hvorfor kan
vi ikke faa anden Del af ’Giftas’ på Dansk
samtidig med paa Svensk? Det maatte da
kunne arrangeres.

Og saa hin dumme og nederdragtige
Pro-ces, som Du lykkelig vandt. Hvorledes skulde
jeg ikke glæde mig over dette!

Der var meget, jeg havde at sige, men
jeg synes, jeg blot bør motivere min
Hen-vendelse til Dig. Vil du enten direkte eller
gennem Jonas Lie lade mig vide, om Du
vil deltage i den omtalte Indbydelse.

Din

Edvard Brändes.”

3. - B. L. M. 3.

Det är på denna hänvändelse det nu
återfunna brevet av Strindberg utgör ett svar.
Förvånande nog hade Strindberg inte hört
talas om Jacobsens död, som inträffat 30 april.
Det visar hur isolerad från skandinaviska
förbindelser han levat under dessa månader,
som han tillbragt i Paris och mot sommaren
i Normandie.

"Käre Brändes!

Mycket skulle vara att säga om
anledningen till vår brytning för så och så många
år sen, men efter som du är nöjd med min
förklaring och min delvisa ånger så är allt
godt och väl och jag är glad att så är
kommet att vi börja sluta oss tillsammans. Ni
har ett parti i Danmark, jag har 4 1/2
millioner fiender i Sverge och mina vänner för
detta gubevars ifrån dem. Det unga Sverge
är ett osexueradt kastreradt fåfängt patrask
som profskrifver för Akademien och gömmer
sig bakom ett estetiskt ord olyckligtvis
ut-slungadt af Zola: analys. Jag vill öfversätta
det med indifferens eller opportunism för
egen räkning. De vädra upp vissa
godtköps-konjunktursströmmar som kunna bära fram
dem utan att deras halfruttna ökstockar löpa
fara att gå omkull. De äro maskerade
höger-män och jag kommer snart att låta dem få
känna det. 1 stället för att stöda mig kastade
de sig i min rygg derför att det blef
konjunktur att skälla på Strindberg, och det i del
ögonblick då jag låg under isen och
reaktionen stod med båtshaken och slog mig på
fingema hvarje gång jag ville opp. Det var
ett förrädiskt salpack och derför är jag
jordfästad (för femte gången!) i Sverge och
derför har reaktionen segrat.

Hvad är Geijerstam för slag? Det är ju
inte en talang en gång och nu bär han fanan.
Må han göra det, jag skall gå emot honom
om jag bryr mig om ens hvad som händer
i Sverge, hvilket är lika likgiltigt som hvad
aldrig har skett på Grönland.

Så kom i sista stund Levertin och så fick
Sverge en författare. Det gladde mig n u
att det var en jude och försonade mig med
judarne fullständigt, liksom han har
försonat sina bröders reaktionära sträfvanden.

33

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 21 00:06:51 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1934-3/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free