Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Landquist: August Strindberg och Edvard Brandes - III. Strindberg i åttiotalets Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUST STRINDBERG OCH EDVARD BRÄNDES
en fremmed Fugl — og nu læses du og
om-tales og nedrakkes og roses ganske som det
maa være.”
Mellan böckerna hade kommit artiklar av
Strindberg i Politiken och recensioner av
Edvard Brändes över hans böcker. Några av
dessa strindbergska artiklar voro ganska
tunga, särskilt serieartiklarna över ”Franska
bönder”, och Brändes erkänner 30 maj 1886,
att han fått kämpa en hård kamp för att
få dem tryckta i Politiken; ”vi har ellers
Bladet fuldt af korte Artikler”. Hans
pålitlighet som agitator för den strindbergska
litteraturen framgår ganska rörande av ett
brevställe. Brändes hade skrivit ett
berömmande brev om ”Utopier” men slutat med
att säga att han också hade några
invändningar, som han emellertid ville spara för
den offentliga kritiken. Strindberg frågar vad
han menar med det, och Brändes svarar
23 september 1885:
”Du kan være sikker paa, at jeg ikke vil
angribe Utopier offentlig. Tværtom. Jeg vil
berømme den af al Magt, naar den
föreligger paa Dansk. Vi har fælles Fjender, saa
vil vi ikke kriges. Derför var jeg gal i Hovedet
paa dig, da du angreb Jøderne — du vilde
blot ramme de nationaltfjottede og du ramte
i Virkeligheden os andre. Om jeg nu angreb
dig, saa gik jeg Højres Ærind. Nej, nej, du
kender mig ikke ret.”
22 januari 1887 uppmanar Brändes
Strindberg att återvända till Norden. ”Jeg vilde
ønske at Din Landflygtighed snart hørte op
og at du kom hjem og tog Styret i den døde
Hovedstad, saa at den pludselig vaagnede
til Liv.” Strindberg gjorde i maj 1887 en
visit i Köpenhamn. Han uppger i ”En dåres
försvarstal” den fantastiska anledningen till
resan att han flydde från hemmet i Bayern
för att i Köpenhamn skaffa underrättelser
om sin hustru. Men i en intervju i Politiken
25 maj, antagligen skriven av Edvard
Brän
des, anger han det mer förnuftiga skälet att
han nu vill återvända hem för att skriva om
”svenske Forhold, svenske Bønder, nordiske
Tanker”. Intervjuaren tillfogar att ”det finns
i en fransk roman en borgare som ser
jesuiternas knep och ränker överallt;
liksom hans fantasi är befolkad med smygande
munkar i svarta kåpor, så står för den
svenske diktarens inre öga en eumenidkör
av kortklippta och blåstrumpade
bacchan-tinnor”.
Strindberg har under denna vistelse också
förhandlat med direktör Hegel i Gyldendals
förlag om sina skrifter, men det framgår,
att denne avböj t, och Brändes beklagar att den
strindbergska visiten i Köpenhamn blev
misslyckad.
6 november kom Strindberg åter till
Köpenhamn med anledning av förestående premiär
på sin i september utgivna tragedi
”Fad-ren”. Brändes hade i Politiken ägnat dramat
höga lovord. ”Lidelsen är i honom som
en rinnande ungdomskälla. Runtom i detta
skådespel finns där rent shakespeareska ord
och uttryck.” 14 november 1887 hade det
sedan världsberömda dramat sin urpremiär
på Casinotheatret. Det gick tolv gånger och
väckte stort uppseende. Politiken meddelar
23 november att man försökt tillställa
vissel-demonstrationer men att var afton ett
stormande bifall överröstat dessa
demonstrationer. Strindberg tog mod till sig och
uppläste till och med själv en afton sitt drama
i Casinotheatret. Något dramatiskt
framförande blev det icke. ”Blitt och mjukt,
monotont som bäckens sorl komma orden från
honom”, berättar älskvärt Politiken; ”han
lyfter icke blicken från boken och han höjer
icke stämman.”
Långfredagen 1888 skrev Strindberg
följande brev:
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
