Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Landquist: August Strindberg och Edvard Brandes - III. Strindberg i åttiotalets Danmark
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN LANDQUIST
En annqn sak: nu anlägger jag
kriminal-psykologi-romanen. Gif mig dock på ett
papper — eller sänd ut Nansen —
Avis-redaktörens eqvation — biografipsykologi!
Så ska jag dräpa lusen och fria högern från
dess tross!
Nu läst Raskolnikov! Bra, men Dickens!
Medvetna intrigörer! Öfver stor personal! Och
intrig! Inga män kar akter er; alla tala lika,
som fyllrackor! Nietzche tror, som jag, ej
på handling i dramat! Bara händelser! Det
är rätt! Aqaco = på Doriska ej handla! Ske,
icke handla! Apaua = Ereigniss! (cfr:
Ford-ringsegare.)
Alltså Avisens eqvation!
Din
Aug. Sg.
Holte 4 okt. 1888"
Med ”bandithistorierna” menar Strindberg
historien med tattaren i Holte, som han
anklagat för stöld. Manuskriptet till ”Fröken
Julie” har aldrig varit tillgängligt, vadan
klarhet ej kan vinnas rörande den monolog,
som uppgives struken; det omtalade stället
hänför sig till sid. 133 i Samlade skrifter 23.
Uppgiften om en modell till ”Fröken Julie”
är såvitt jag vet ny. Om Strindbergs
ekonomiska förlägenheter vid denna tid berättar
Lundegård i ”Några Strindbergsminnen”.
Brändes råder honom i ett svarsbrev av
1 oktober att gå till ”red. Galschiödt” med
smånovellerna i ”Skärkarlsliv” och hade
dessförinnan 11 september i penningfrågan
gett följande kulturbild: ”Gud ved om du
faar noget ud af Philipsen. Saaledes som
Venstre politisk er slaaet, saaledes som vi
faa Fritænkere angribes fra alle Kanter,
for-staar jeg at Forlæggerne taber Modet. Solen
skinner ikke paa den Plet hvor honnete
Men-nesker, der ikke bekender Gud, opholder
sig.
Det sista brevet anknyter sig till det nya
företag, försöksteatern i Köpenhamn, som
Strindberg förberedde:
"Kcere Brändes.
Nu erinrar jag mig nyss ha hört att Du
i Tilskueren skall ha en akt tryckt som skall
vara fin! Vill du tillåta mig upptaga den —
obesedd — på min repertoar? Och i så fall
sända mig den till lån?
O. S. A.
Vänl.
August Strindberg
Holte d. 31 Dec. 1888"
Den enaktare Strindberg omtalar är
”Sel-skab”, som stått tryckt i Tilskueren 1884.
Brändes lämnade dock ingen pjäs till den
strindbergska teatern, vad han motiverar i ett
nedan följande brev.
Historien med denna försöksteater, vartill
de nya ospelade styckena och Antoines
Théåtre libre i Paris uppmuntrat Strindberg,
bidrog att lösa hans förbindelser med Edvard
Brändes och med Danmark. Teatern saknade
all ekonomisk grundval och Strindbergs fru.
den unga Nathalia Larsen och Gustaf Wied.
som Strindberg i brist på honorar fick att
medverka mot löfte att spela deras
debutpjäser, räckte inte till som skådespelartrupp.
Den första föreställningen skulle äga rum
på Dagmartheatret 3 mars 1889 med ”Fröken
Julie”, men stycket förbjöds i sista stund
av censuren. I stället uppfördes 9 mars
tre Strindbergspjäser, ”Fordringsägare”, vari
Nathalia Larsen och Gustaf Wied uppträdde,
”Paria” och ”Den starkare”, där fru
Strindberg utförde den talande rollen. Vidare
uppförde Strindbergsteaterns personal 14 och 15
mars ”Fröken Julie” privat för
Studentersam-fundets medlemmar. Men 3 mars hade Edvard
Brändes i Politiken haft en artikel om de
nya Strindbergsstyckena, där han visserligen
berömde Strindberg som dramatiker men
varnade för hans teater. Han påminde om hur
Antoine i Paris förberett sig under två år
innan han gav offentliga föreställningar. Men
Strindberg var oförsiktig att vilja uppföra
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
