Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Amerikansk prosa. I - Anmälda böcker - Erskine Caldwell, God’s Little Acre; We Are the Living - Kay Boyle, Gentlemen, I Address You Privately
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR LUNDKVIST
livet. Känner man ingenting så kan ens huvud
aldrig få en att älska någon människa.”
Och så går Ty Ty ut och börjar gräva efter
guld igen.
2.
Av Kay Boyle har jag tidigare läst noveller
med ett slags mörkt, framvällande liv i; det
var för några år sedan då hon hörde till de
experimenterande emigrantförfattarna i Paris.
Sedan dess har hon hävdat sig som ett av de
mest lovande namnen i den yngsta
amerikanska diktningen. ”Gentlemen, I Address
You Privately” är hennes tredje roman och
kanske inte hennes allra bästa. Den inger
ofta en liknande förnimmelse som Virginia
Woolfs böcker: framställningens
beundransvärda prosavävnad förfelar — trots sin
rikedom på konkreta detaljer — att göra verkan;
intrycket blir abstrakt och ens känsla blir
aldrig riktigt engagerad. Kay Boyles bok
innehåller dock många ställen som lyser till
i frisk omedelbarhet för att sedan åter
bort-tona: belysningen är osäker som under hastigt
drivande moln. Säkert är att denna
författarinna har en egen fantasivärld och en egen
konstnärlig instinkt, även om hennes scener
ofta misslyckas vid framkallningen, blir
suddiga eller för mörka. Bokens bästa partier
har något av charmen och den varma
klär-obskyren hos gamla nederländska målningar,
där klara färger lyser fram ur den liksom
röksvärtade patinan.
När boken avslutas har man uppfattat så
många karakteristiska drag av dess
personer — i spridda scener, i plötsliga
belysningar — att de står tydliga inför en. Man
förblir betydligt osäkrare om vad som
egentligen hänt människorna i boken och i vilket
förhållande de står till varandra. Först och
främst är där två män, Munday och Ayton.
Munday är en musiker, en man med ömtåliga
passioner och stark, senig kropp. I ungdomen
ämnade han bli präst, läste mässor och
lyss
nade till klockklang, grubblade över
madonnan kontra levande kvinnor och vandrade
genom landet på långa ben med en hingsts
krafter i musklerna. Ayton är en liten
sjöofficer, med en barnslig charm, en kokett
manlighet och en kall, oberörd hårdhet på
botten; en orolig, ondskefull drift regerar
honom, kommer honom att stjäla och bedraga
och rymma ur tjänsten gång på gång. I Le
Havre har han nu åter deserterat från sitt
fartyg och efterspanas av polisen, han blir
omhändertagen av Munday och de beger
sig bort från staden till en bondkoja, där
förre kolonialsoldaten och spårvagnsföraren
Quespelle lever med sin hustru, Leonie.
Stugan har ingen dörr, bara ett förhänge av
säckväv; det kalla regnet faller dag efter dag;
kärran med grönsaker lastas om kvällen och
körs till torget tidigt i gryningen. Quespelle
går där med cigarretten fastklibbad vid
underläppen och bara skryter med allt vad
han ska göra nästa år. Leonie arbetar i
lagården och vid spisen, hon sjuder av
energi, hon är varm och mogen, med sin
praktfulla kropp dold i eländiga
klädes-paltor. Hon blir moderlig mot den lille
graciöse Ayton, sysslar tyst vid spisen för att
inte väcka honom om morgnarna och kokar
kaffet svart som beck. I all sin självsäkra
manlighet har Ayton ett oerhört behov av att
bli omtyckt, att vinna tillgivenhet och ömhet.
Munday har ett kvinnligt drag i sin natur,
han känner en djup drift att skydda Ayton,
att ge honom ett stöd, en fast punkt i
tillvaron. Munday har aldrig haft något
förhållande till någon kvinna, han inriktar hela
sin känsla på Ayton. Han är ständigt
bekymrad och orolig för hans skull och ibland
förbittrad, men Ayton gör allting mera levande
för honom.
Från bordellen i staden kommer tre flickor
ut på besök. Den starka, praktfulla Blanca
skyndar genast fram till Leonie och börjar
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
