Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Anna Seghers, Der Kopflohn - Siegfried v. Vegesack, Blumbergshof - Ernst Toller, Eine Jugend in Deutschland - Lion Feuchtwanger och Arnold Zweig, Die Aufgabe des Judentums
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VI FINGE VÄLJA
O M V I
FINGE VÄLJA
Der Kopflohn av Anna Seghers. Querido Ver-
lag. Amsterdam 1933.
Ett viktigt och litterärt sett nästan oupptäckt
avsnitt av den tyska klasskampen skildras i denna
nya roman av Kleistpristagarinnan Anna Seghers.
Hon berättar om ”en tysk by under sensommaren
1932”, om den skenbart så lugna lantliga idyllen
bakom vilken den politiska radikaliseringen breder
ut sig och partimotsättningarna bli allt blodigare.
Denna politiska utveckling bildar den
sammanhållande bakgrunden till flera fängslande
människoöden, som alla mer eller mindre flätas samman
med en stadspojkes, vilken döljer sig undan den
politiska polisens efterspaningar i byn och
slutligen faller offer för bybornas raseri. Denna kallt
och oförsonligt objektiva berättelse ger inte plats
at någon bonderomantik och några lovsånger åt
markens gröda. Men Anna Seghers konstnärliga
intuition höjer skildringen till ett plan högt över
det rena verklighetsreportaget.
Blumbergshof av Siegfried v. Vegesack.
Universitas. Berlin 1933.
Denna ”berättelse om en barndom” utgör första
delen i en trilogi, som skall skildra de rotlösa
tysk-balternas öde. Av allt att döma bygger boken
på självbiografiskt material. Huvudpersonen är den
lille Aurel, son till en mäktig livländsk godsägare
och vi få följa honom till ungdomens tröskel. I
en lyrisk stil har författaren fint fångat såväl det
vaknande själslivet hos barnet som den vemodiga,
tjusande stämningen hos den till undergång dömda
miljön.
Eine Jitgend in Deutschland av Ernst T o I I e r.
Querido Verlag. Amsterdam 1933.
Lyrikern och dramatikern Ernst Toller, vars namn
äi förknippat med det olycksaliga försöket att grunda
en bayersk rådsrepublik och vars litterära alstring
en gång gick ut över hela världen i översättningar
till 27 språk, har nu i landsflykt skrivit sitt livs
historia. Berättelsen går tillbaka till hans spädaste
barnaår, ger några kärleksfullt tecknade bilder
från det judiska föräldrahemmet i den tyska staden
med det otyska namnet Samotschin, och visar den
unge studenten, som skäms för sin judiska
härstamning men är stolt över att vara tysk och vid
världskrigets utbrott frivilligt griper till vapen för
att försvara fosterlandet. I tretton månader vistas
han bland frontens fasor, sedan stå varken hjärta
eller mage ut längre, utan underofficeren Ernst
Toller entledigas. Han söker glömska i
vetenskapligt arbete, men undan för undan dyka
mardröms-liknande visioner av de fruktansvärda
krigsupp-levelserna upp inom honom, och allt klarare blir
han medveten om att ”den stora tiden är en futtigt
liten tid”, och allt starkare blir inom honom kravet
att få slut på kriget. Utan att närmare känna till
socialismen övergår han tack vare sin fiendskap mot
kriget till den proletära rörelsen. Den första stora
ammunitionsarbetarstrejken upplever han ännu som
pacifistisk landsförrädare, men det är som
övertygad socialist han tar verksam del i
omvälvningen 1918 och i utropandet av den bayerska
rådsrepubliken. I spetsen för det bayerska arbetar-,
bonde- och soldatrådet och senare som befälhavare
för den revolutionära hären kommer han snart till
insikt om de ödesdigra följderna av de socialistiska
partiernas kamp sinsemellan och erfar med
förtvivlan men utan feg resignation sina politiska
vänners otillräcklighet och svek. Med öppna ögon ser
han katastrofen komma. Den oorganiserade
revolutionära rörelsen måste i ett blodbad duka under för
den organiserade reaktionen och Toller ådömes fem
års fängelsestraff. Först när han är trettio år och
redan börjat gråna öppnas åter frihetens portar för
honom — ”eine Jugend in Deutschland” har gått
tillända. Toller berättar icke om sitt liv av personlig
fåfänga. Utan att försköna, skoningslöst, ända över
gränsen för det politiskt opportuna påvisar han den
skakande tragikomedien i ett revolutionärt
nederlag, mer kritiskt än den strängaste kritiker ser han
på sig själv. Men hans allvarliga, tappra kamp för
att komma till klarhet är typisk för hans generations
kamp, hans misstag äro deras. Av deras kamp och
deras misstag skall den unga generationen lära.
Först den återblick, som denna bok utgör, kan göra
perspektivet fritt. Gripen och gripande rullar Toller
upp dessa bilder från sin ungdom, och då hans
personliga historia samtidigt rymmer en hel del
tidshistoria har boken blivit ett dokument, och dess
konstnärlighet ger den övertygande kraft och
eftertryck.
Die Aufgabe des Judentums av L i o n Feu ch t
-w a n ge r och Arnold Zwe i g. Verlag des
Europäischen Merkur. Paris 1933.
I diskussionen om de fördrivna och förföljda
tyska judarnas problem yttra sig två tänkare med
77
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
