Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ivar Trägårdh: Naturvetenskap och religion - Anmälda böcker - Julian Huxley, What Dare I Think?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IVAR T RÄGÅRDH
allt kaos. Vi behandla människornas behov
och strävanden vart och ett i tur och ordning,
låtsas att de äro absoluta, driva dem till
sina logiska konsekvenser och sedan låta vi
dem slåss med varandra. En människas liv
har blivit något så absolut värdefullt, att det
anses för mord att låta ett vanskapat
missfoster dö vid födelsen. Vi minska med all
iver barnadödligheten, så att vi rädda en
mängd krymplingar och defekta, vilka
tilllåtas fortplanta sig.
Det är verkligen hög tid att söka planlägga
människornas förhållande till varandra och
till den omgivande naturen, så att inom detta
schema en viss balans råder mellan olika
strävanden och önskemål, så att de ej strida
mot varandra.
Vilken plats har religionen i detta schema
och hurudan ser den religion ut, som i
framtiden utan konflikt med naturvetenskapen
skall leda människorna mot allt högre
rymder? Huxley gör rent bord med en mängd
av de dogmer och föreställningar, som av
ålder ansetts konstituera den kristna
religionen, såsom verbalinspiration, evig
fördömelse, magiska verkningar av böner eller
riter och så vidare. Han betraktar religionen
i ljuset av den moderna psykologien och
antropologien ej som en gudomlig
uppenbarelse utan rätt och slätt som en funktion
av den mänskliga naturen, ehuru en mycket
egendomlig och komplicerad sådan.
Vad blir då kvar av religionen, om man
lar bort tanken på en Gud eller gudomlighet,
som skall tillbedjas? Jo, svarar Huxley, det
blir ganska mycket kvar. Alla religioner av
olika slag ha det gemensamt, att
människo-anden reagerar mot vad man kallar ödet och
de krafter, som därvid äro verksamma. Vidare
att i denna reaktion ingår en känsla av
helighet. Detta låter så obestämt, att det ej är
någon definition alls. Men likt livet självt
är också religionen proteusartad och
und
flyr en exakt definition. Romersk katolicism
och kongonegerns fetischdyrkan, christian
Science och den korrumperade buddhismen i
Tibet, alla äro de emanationer av denna
primitiva religiösa inställning, som utmärker
människoanden.
I första hand ha de kosmiska inflytelserna,
himlakropparna, havet och jordens
fruktbarhet blivit upphöjda till heliga och fått en
religiös innebörd. Detta beror av den
inverkan, som de med naturnödvändighet
utövade på människans väl och ve.
Därnäst komma en mängd föremål, vilka
få religiös innebörd till följd av psykologiska
orsaker, på grund av de idéassociationer som
ofta rent tillfälligt kommit att förknippas
med dem. Dessa kallas fetischer och utgöra
ett typiskt exempel på att föremål, vilka i
sig själva äro fullt neutrala och ej ha något
som helst inflytande på människan, likväl
kunna förvärva ett välde över henne, emedan
de beklädas med vissa egenskaper beroende
på de känslor och föreställningar som de
väcka.
På ett högre stadium av det mänskliga
intellektet möta vi symbolerna, vilka äro
konkreta föremål som få representera vissa
föreställningar eller system av dylika,
såsom fallet är med korset, som
symboliserar både korsfästelsen och frälsningen,
samt ringen, som symboliserar äktenskapets
band.
Även helt andra fenomen ha kommit att
omfattas med religiösa känslor, särskilt vad
man skulle kunna kalla de biologiska
kriserna i människolivet, såsom födelse och död,
pubertet och giftermål. Hur detta tillgått,
måste här förbigås. Blott så mycket må
nämnas, att många av de religiösa
bröllops-ceremonierna hos primitiva folkslag ha till
uppgift att avvärja de faror från onda
makter, som införandet av en främling i
familjen ansågs medföra.
36
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
