Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ivar Trägårdh: Naturvetenskap och religion - Anmälda böcker - Julian Huxley, What Dare I Think?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NATURVETENSKAP OCH RELIGION
Vid dessa kriser i människolivet inställa
sig med naturnödvändighet tankar på
människoödets mysterium, framtidens
oberäknelighet, livets korthet och så vidare, varför
dessa tilldragelser komma att bliva naturliga
föremål för religiösa känslor.
Även många andra sinnesstämningar bliva
lätt inflätade i religionen, exempelvis
individens känsla av att stå i beroende av andra
och större makter än han själv. Likaledes kan
den ej så ovanliga böjelsen att frivilligt avstå
från något som man gärna önskar te sig
som någonting ej blott moraliskt utan även
heligt.
Slutligen komma vi till de mindre
konkreta men likväl ej mindre viktiga
områden, där den religiösa känslan
oundvikligen råder — den abstrakta moralen och
sanningen.
Dessa här uppräknade psykologiska
fenomen äro några av de viktigaste rötter, vilka
uppbära de olika religionerna. De högre av
dessa kunna sägas ha passerat tre olika
stadier, alltefter vilket av tre mycket skilda
trossystern, som behärskat dem. Det första stadiet
är tron på magi, det andra tron på personliga
gudar som styra världens öden, det tredje
är den moderna vetenskapens föreställning
om naturens enhet och naturlagarnas
opersonliga verksamhet.
Magien är strängt taget ej nödvändigtvis
religiös till sin natur och sitt ursprung utan
snarare en förelöpare till vetenskapen, ehuru
baserad på falska premisser. Men så länge
människans tankevärld stod på ett lågt
stadium, var alltid religion och magi intimt
förbundna med varandra. I de flesta fall
grundar sig magien på människans outrotliga
böjelse att tillskriva ett föremål något av de
känslor och tankar, som det väcker i henne,
samt dessutom på en oredig animism. som
befolkade världen med onda, goda eller
illvilliga krafter nära besläktade dem som
man kände av egen erfarenhet eller från
andra personer.
Nästa period är gudarnas period. På dem
överflyttas nu nästan utan undantag de
funktioner som magien tidigare fyllde. Man
tänker sig ej längre ödet som en produkt av
mer eller mindre opersonliga krafter,
visserligen mystiska men dock möjliga att komma
i kontakt med genom magien. Över ödet
härska gudarna och det gäller att beveka
dem. På så sätt uppstodo de olika
religionerna med sina olika ritualer av bön, offer
och dylikt.
Dessa religioner representera naturligtvis
flera olika grader av utveckling. Men för de
västerländska religionerna har under flera
tusen år utgångspunkten varit övernaturliga
varelser, som äro medvetna personer och som
bestämma över världens öde och över de
dödas själar. Inom de gränser som sålunda
utstakats har emellertid en intellektuell och
logisk utveckling ägt rum i riktning mot
enhet och universalitet. Detta är helt
naturligt, ty om man en gång accepterade
gudomligheten, ligger det i dennas väsen att vara
allsmäktig och därför en, evig och universell.
Till denna utveckling har sällat sig en etisk
och moralisk, som lett till att attributen
allvishet och moralisk fulländning tilldelats
Gudsbegreppet. Och slutligen har en filosofisk
utveckling lett till att Gud fattas mer och
mer övermänsklig.
Vi befinna oss nu i begynnelsen av det
tredje skedet, det naturvetenskapliga. Detta
är blott några århundraden gammalt och det
vore orimligt att begära, att vi på denna
korta tid skulle kunnat vinna en ens
någorlunda fullständig vetenskaplig översikt över
världen. För vetenskapsmannen några tusen
år härefter kommer vår världsbild säkerligen
att te sig lika ofullständig och
otillfredsställande, som vi nu finna den tidigaste
poly-teismen. Men den naturvetenskapliga metoden
37
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
