Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist; Amerikansk prosa. II - Anmälda böcker - Ernest Hemingway, Winner Take Nothing - Dorothy Parker, After Such Pleasures - George Milburn, No More Trumpets - William March, Company K
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR LUNDKVIST
ERNEST HEMINGWAY
ton noveller stannar han vid en ansats, sedan
liksom grips han av tvivel och rycker pä
axlarna: vad tjänar det till att göra om de
gamla konststyckena på nytt? Den första
berättelsen har ännu en fullkomligt
besegrande vitalitet och fräschör; stormen har
härjat i en hamn och själva stilen verkar
renspolad, med alla stängsel bortblåsta. En
man berättar: han kommer i slagsmål på en
krog, någon håller på att strypa honom, men
han får upp kniven och skär tvärsigenom
hans armmuskel. Mannen ger sig ut i sin båt,
vattnet sjuder vitt som lut i en kittel och all
världens fåglar har samlats innanför
våg-brytaren; han är den förste som vågat sig ut
och han börjar spana efter vrak. Han finner
ett fartyg som kört fast i kvicksanden och
sjunkit, med besättning och passagerare döda
i dess tillslutna inre; genom ett ventilglas
ser han en kvinna flyta omkring med
utslaget hår. Han försöker komma in i
fartyget för att tillägna sig vad som kan vara
av värde, men han lyckas inte. Sedan är det
några greker som lägger beslag på bytet.
”Först kom fåglarna dit, sedan jag, sedan
grekerna, och till och med fåglarna fick ut mer
av det än jag.” Historien äger denna
dubbelhet som Hemingway med sådant mästerskap
brukat använda sig av: kontrasten mellan det
yttre äventyret med dess nonchalanta ton och
den knapphändigt antydda tragedien med det
förolyckade fartyget.
Flera av de följande novellerna blir inte
annat än ansatser: en scen, några
dialogfragment, ett framglimtande öde. En drucken
gammal man avlägsnar sig från ett kafé sent
på natten, vaktmästarna står och pratar
mellan gäspningarna. ”— Förra veckan
försökte han begå självmord. — Varför det?
— Han var förtvivlad. — Över vad? —
Ingenting. — Hur vet du att det var ingenting?
— Han har gott om pengar.” Ett par män
vandrar i en stad som luktar av hudar,
garv-bark och stora sågspånshögar; de stiger in
på stationen där fem prostituerade väntar på
tåg; tre av dem är jättestora, klädda i
sidenklänningar, skrattar högljutt; ett par av dem
råkar i gräl om ett romantiskt kärleksminne:
de anser sig båda ha varit den enda i världen
för samma man. En yngling kommer till ett
par läkare och vill bli kastrerad: han får
ingen ro för sin drift och begär effektivt
ingrepp mot den hatade naturen. Han ska
kanske symbolisera den allra yngsta,
anti-naturliga generationen?
Ett par krigshistorier: Hemingway
beskriver hur de döda ser ut på slagfälten, med
en del detaljer som krigsskildrarna hittills
tycks ha förbisett. ”Wine of Wyoming” är en
ren idyll, full av välbefinnande och trivsel
med mat och vin: vardagens meningsfulla
meningslöshet eller meningslösa
meningsfullhet. I en anrian novell ligger en man på ett
sjukhus och det händer honom att han börjar
tänka; Hemingway ger givetvis processen
prägeln av att försiggå i en av alkohol
påverkad hjärna:
44
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
