Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist; Amerikansk prosa. II - Anmälda böcker - Ernest Hemingway, Winner Take Nothing - Dorothy Parker, After Such Pleasures - George Milburn, No More Trumpets - William March, Company K
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AMERIKANSK PROSA. II
blommor! Därefter läser han vidare, hon
letar förgäves efter något att tala med honom
om, men det finns absolut ingenting;
slutligen undrar hon om han inte skulle vilja
hämta hennes näsduk som ligger på pianot,
för hon sitter så bekvämt. — Jo naturligtvis,
svarar han och hämtar näsduken. — Tack
så rysligt mycket, säger hon entusiastiskt.
Så småningom tar kvällen slut; men varje år
har minst trehundra kvällar som denna och
de har hyrt sin våning på fem år. Det är i all
enkelhet ett litet helvete.
Dorothy Parker skildrar
genomsnittsmänniskor. De befinner sig i allmänhet i goda
yttre omständigheter och har inte ens
brödbekymrets innehåll i sin tillvaro. De har inga
särskilda intressen, inga starka drifter, de
saknar både andliga och emotionella resurser.
De har förlorat det elementära, de är fångna
i det sociala, konventionella, och förmår inte
vara naturliga. Deras liv är ofantligt tråkigt
och förfärande meningslöst. För Hemingway
ter sig livet mekanistiskt; för Dorothy Parker
är det schablon. Hon inger en beklämmande
känsla av att mänskligheten är fullständigt
hopplös och att tillvaron är en fängelsecell
av grå betong: inte en springa, inte en
vindfläkt, intet hopp om förändringar. Man läser
Dorothy Parker tills man tycker sig nära att
kvävas; men de flesta brukar visst finna
henne underhållande. Som artist är hon ju
utsökt. Bröd eller vin bjuder hon icke.
3.
Den yngsta amerikanska litteraturen är rik
på namn, representerande talang och
påfallande teknisk kunnighet men inga mera
markanta egenskaper därutöver. En väldig skara
novell- och romanskribenter håller på att
litterärt exploatera den vidsträckta
kontinenten : det finns regionalister som skriver om
landsbygdens avkrokar och idyller, ”en värld
av cidertillverkning och skördearbete,
söm
niga predikningar, bilfyllda garage och
präktiga majs- och vetefält” (Phil Stong, Thames
Williamson); det finns arbetarförfattare som
huvudsakligen skildrar fabriker, strejker,
proletärkvarter (Jack Conroy, Edward Dahlberg)
och unga män som skriver om livet vid
högskolorna och i de borgerliga familjerna.
Olikheterna till trots gör de alla intryck av att
vara typiskt amerikanska och deras böcker
skulle inte kunna tänkas skrivna i Europa:
det beror inte så mycket på motiven som på
tonen, attityden, själva mentaliteten.
Författaren är sällan lyriskt subjektiv, i stället
försöker han utplåna sig själv och bara
vara den anonyme, objektivt opersonlige
berättaren; skildringen är hållen i ett slags
måttfull vardagsstil, med en viss muskulös
schwung men utan fantasterier, med en
anstrykning av gemyt och demokratisk
förståelse: författaren känner sig som en bland
de andra, ”a man in the Street”.
Beskrivningarna har ofta strukits ner till ett
minimum: händelserna får tala för sig själva och
lokalfärg, miljöskildring,
personkarakteristiker komma med på ett hörn i förbigående så
att inte handlingen fördröjes. Short-storyn är
en omhuldad litteraturform som intresserar
kritiken speciellt och blir föremål för många
årliga prisbelöningar. Short-storyn har
utbildats till något som anses karakteristiskt
amerikanskt. Det är som short-storyförfattare
Sherwood Anderson och Hemingway vunnit
sin största berömmelse. Bland de yngsta
författarna ägnar sig också många uteslutande
åt denna behändiga form. En av dem som
tilldragit sig mest uppmärksamhet är George
Milburn; flertalet av novellerna i samlingen
”No More Trumpets” har varit föremål för
olika slags prisbelöningar och utmärkelser.
George Milburn är utan tvivel typisk för
den författarkategori han tillhör. Han är till
hälften regionalist — hans stat är
Oklahoma — och skildrar med förkärlek lands-
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
