Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Hans Fallada, Wer einmal aus dem Blechnapf frisst... - R. H. Hutchinson, The Unforgotten Prisoner - R. H. Mottram, The Lame Dog - Derrick Leon, Livingstones
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OM VI FINGE VÄLJA
O M V I
FINGE VÄLJA
W er einmal aus dem Blechnapf frisst... av Hans
F a 11 a d a. Rowohlt. Berlin 1934.
Pinneberg heter här Kufalt och har vid några
och 20 års ålder blivit dömd till 5 års fängelse
för bedrägeri och förfalskning. När berättelsen
börjar har han avtjänat sitt straff och skall börja ett
nytt liv. Han är alls ingen brottslingsnatur, utan en
ganska enkel och beskedlig person (han är ej lika
larvig som Pinneberg men lider av samma brist på
knepighet). Han är borgerlig till hela sin läggning
och vill helst av allt förtjäna ett hederligt och
enkelt uppehälle och gifta sig med en enkel flicka
och leva ett idylliskt Pinnebergsliv, något som han
snart får erfara är omöjligt i hans egenskap i
”Vorbestrafter” i en värld av arbetslöshet och
depression. Slutet blir att han ser sig nödsakad att
slå in på brottslingsbanan, men då han egentligen
saknar de nödvändiga förutsättningarna, dröjer det
inte länge innan han åter är fast. Han drar en
suck av lättnad, när han åter glider in i den gamla
fängelserutinen, som befriar honom från all ångest
och alla förödmjukelser, han upplevat under sitt
fria år. I vårt tycke är denna bok ett starkare verk
än ”Pinnebergs”, men har det oaktat kanske ej
samma förutsättningar att tilltala en lika stor publik,
då det problem den behandlar ju ej lika nära
berör den stora massan och idyllen så gott som
alldeles saknas, annat än som något ouppnåeligt,
efterlängtat. Men den är osentimentalare och
manligare och har en fasthet och skärpa, som saknades
hos Pinnebergs.
The Unforgotten Prisoner av R. H. H u t c h i n
-son. Cassell. London 1933. 8 s. 6 d.
”Ärets bästa engelska roman och en av de fem
sex bästa som skrivits i England efter kriget”
skrev Compton Mackenzie i Daily Mail. Hugh
Walpole har sagt ungefär detsamma, och det av
honom dominerade Book Society valde romanen till
sin decemberbok. Låt oss på en gång säga att detta
är överord. ”The Unforgotten Prisoner” är en med
frisk ingivelse berättad bok som man läser till
slut trots att den är stor som tre ordinära romaner,
den har ovanligt många populära egenskaper men
den är absolut icke någon stor bok. Dess intrig
är trots sinnrik pppläggning efter modernt mönster
ganska gammalmodig, ett slags variant av det
outslitliga hittebarnsmotivet. Mellanpartiet är förlagt till
efterkrigstidens och revolutionens Tyskland, som
ter sig dubbelt spöklikt därför att det ses genom
en ung pojkes av pubertetsoro och omänskliga
lidanden förryckta själsliv. Här når författaren i
några upprörda partier en intensitet, som gör att man
kan ställa mycket stora förhoppningar på hans
framtid. Men de inledande och avslutande
avdelningarna med engelsk bakgrund nå knappast över
medelnivån för den konventionella engelska
sällskaps-romanen. I sin starka medvetenhet om det
full-blodsengelska — fair play, cricket, förtäckt
känslighet etc. — erinra de närmast om en författare
som P. C. Wren. Det psykologiska motiv som
författaren uppställt för sig är både ovanligt och
intressant. Huvudpersonen är en tysk pojke, som
inte vet om att hans verklige fader är engelsman.
Han slites mellan å ena sidan sitt genom tysk
uppfostran och världskriget förvärvade hat till
engelsmännen å andra sidan sina engelska arvsanslag.
Man kan emellertid knappast påstå att konflikten
är fullt övertygande framställd.
The Lame Dog av R. H. M o 11 r a m. Chatto &
Windus. London 1933. 7 s. 6 d.
Ett engelskt lantvärdshus historia under dé
senaste trettio åren utan sentimentaliserande över
”den gamla goda tiden”. I centrum står värden pä
”The lame dog”, Earl Barington — tillika
hästhandlare och småbrukare, en klipsk och tjurig men
ändå godmodig figur som i själ och hjärta hör
hemma i ”gamle grevens” dagar med dess
patriarka-liska förhållanden, men som småningom ej alldeles
ovilligt accepterar den moderna tidens
inkomstkällor. — ”Garage — té — antikviteter” står det
på värdshusskylten vid hans död. Minst lyckade
äro de dramatiska tillspetsningar som författaren
ansett oundgängliga, genomgående goda däremot
människoteckningen och krogscenerna med deras
typiska dialoger och ”jokes” med traditioner ända
från Chaucers tid. Ett fynd för den som sätter
värde på en skildring av ”English countryside”
vid sidan av allfarvägen.
Livingston.es av Derrick Leon. The Hogarth
Press. London 1933. 8 s. 6 d.
Denna bok är utan tvivel vad folk menar med
en ”rolig bok” och vore den hälften så lång, vore
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
