- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Maj 1934 Årg. 3 Nr 5 /
19

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vilhelm Moberg: Att skriva romaner

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ATT SKRIVA ROMANER

inte så överväldigande många, en fyra-,
femhundra kanske — han tittade länge innan
han sa:

— Har du skrivit alla di här böckerna
själv eller har du köpt några också?

Jag svarade skuldmedvetet, att jag tyvärr
inte hade hunnit skriva hela mitt behov av
böcker själv, utan hade blivit tvungen att
köpa en hel del också. Och den gamle bonden
såg tyst beklagande ut som om han tänkt, att
det nog inte var så lätt inom mitt yrke heller.

Och dock hade han rätt: jag skrev böcker
åt mig själv. Fast inte riktigt som han menade.

Allmogens syn på en sysselsättning sådan
som författarens är utpräglat praktisk. Att en
stor och stark karl skall sitta instängd hela
dagarna och skriva på maskin är i en bondes
ögon någonting uppenbart oförnuftigt. Den
arbetskraft, som här kommer till användning,
måste han betrakta som synnerligen
överkvalificerad. För att pillra på en skrivmaskin bör
ju en fullgod, lytesfri karl inte anses som den
lämpligaste personen. Romanskrivning vore
en passande verksamhet för en flicka med fina
sömmerskehänder eller för någon allmänt
klen person, som föga kan uträtta vid
jordbruket. En inställning som utan tvivel
bottnar i sund skepsis.

Men en man av allmogen betraktar dock
bokskriveri med en viss respektfull undran,
om han övertygas om att det finns människor
som kan förtjäna pengar på det: eftersom
någon betalar för sådant, så måste det väl
vara något av värde som uträttas, något som
i gagn och nytta motsvarar sin lön. Allmogen
hyser nämligen den oskuldsfulla
vanföreställningen, att det blott är arbete av värde som
inbringar pengar.

*



Den som står i begrepp att påbörja något
företag bör ju helst veta vad han skall utföra,
innan han kan gå till verket. Författaren skall
skriva en god roman. Hur skall då denna

roman vara beskaffad? Det vet han inte, och
inte heller kan han få upplysning om det av
någon annan — ingen kan säga honom hur
just den roman som han skall skriva bör vara
beskaffad. Det finns inga regler för hur han
skall gå till väga, eftersom det inte kan finnas
några regler för hur konst skall skapas. Inte
ens i fråga om det rent tekniska förfarandet
finns det något bestämt, för alla författare
gemensamt arbetssätt. Var och en prövar sig
fram med sin metod; det händer att man
växlar förfaringssätt från bok till bok. Det
händer, att man börjar med första kapitlet
och det händer att det sista skrives först och
det första allra sist.

Författaren vill varje gång göra det, som
han inte förmått förut. Att upprepa ett
konststycke, som man behärskar från början till
slut, innebär ingen lockelse — därav följer
blott leda och avsmak. Nej, han vill inte
befara välkända områden, utan han söker sig
till nejder, där han väntar sig upptäckternas
glädje. Ur denna halsstarrighet har nog
uppstått många misslyckade böcker, men säkert
också många lyckade. I varje fall blir en
ny roman i viss mån ett experiment för dess
författare. Således blir det tämligen
meningslöst att skriva om en diktare, att han ännu
icke hunnit längre än till experimentstadiet.
Kännetecknet på en diktare borde tvärtom
vara, att han aldrig lyckas övervinna detta
stadium. Eljest blir man ju tvungen att
fastslå, att diktning är en konst, som man kan
utbildas till efter träget arbete, en konst, inom
vilken man en dag kan bli vad man kallar
”fullärd”.

Det vore nyttigt för författaren, om han
vid början av ett arbete hos sig kunde
uppamma den fiktionen, att han aldrig skrivit
någon bok förr. Ja, allra helst borde han
inbilla sig, att det aldrig skrivits någon förr
i hela världen, att detta blir den första roman,
som ser dagens ljus och att den skall bli

19

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 21 00:07:02 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1934-5/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free