Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gunnar Larsen: Norsk litteratur 1933. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GUNNAR LARSEN
lusten att i smyg betrakta andra i erotiska
situationer. Man kunde ha hoppats, att detta
försök att ta upp ett ömtåligt ämne till ärlig
diskussion skulle ha mötts med litet mindre
fördomsfullhet. Men kanske kan Halvorsens
otur hos kritiken delvis förklaras av att många
anmälare tyckas anse, att ömtåliga ämnen
fordra tjocka böcker.
Bland de helt unga författare, som försöka
förnya den psykologiska romanen, kunna
nämnas tre som alla debuterade år 1932 och
gåvo ut nya böcker till sistlidna jul, samtliga
behandlande modern ungdom. Ernst Orvil är
utan tvivel den mest artistiske av de tre —
om man med detta ord förbinder arbetet med
tankens nyansering och stilens och bildernas
precision. Han ger frapperande uttryck för
det oroliga, nästan perverst uppjagade hos en
stor del av tidens intellektuella ungdom. Hans
båda böcker äro vad engelsmännen kalla
”sophisticated”. De äro dekadenta och verka
tomma, rätt litet gripande trots de starka
affekter de vilja ge uttryck åt — därför att
författaren för närvarande är så upptagen av
sina egna snirklar. Han vill säga sina saker
på ett överintelligent och märkligt sätt. Sedan
är det en annan sak om det också blir
märkligt.
Gudrun Larsen debuterade år 1932 med en
solid, litet grå berättelse om en
lekmannapredikant. Den verkade i viss mån dokument.
Hennes nya bok, ”Frie mennesker”, är ett
försök att komma över till en mera modern
form. Försöket kan emellertid icke betraktas
som lyckat. Romanen handlar om en ung
flicka som upplever flera
kärleksförhållanden, men framställningen är präglad av en
trivialitet, som icke bör förväxlas med äkthet,
och författarinnan förväxlar pratsamhet med
replikkonst.
Waldemar Brøgger är med sin stora
ungdom ännu tydligt påverkad av Barbra Ring.
I sin nya bok, ”Annen akt”, vill han liksom
denna författarinna gärna vara aktuell och
fördomsfri i sin behandling av erotiska
problem, samtidigt som han tar sin utgångspunkt
i en tämligen konstruerad herrgårdsmiljö.
Den tjugutreårige författaren har hittills
enligt egen utsago hunnit skriva fem romaner
för var och en som han givit ut. Otvivelaktigt
skulle också en sträng koncentration kring
ett verkligt faktiskt stoff leda hans
obestridliga författarbegåvning in på säkrare banor.
Han har ivern och ambitionen, och han är
med liv och själ engagerad i sina problem.
Vid sidan av dessa försök till moderna
psykologiska skildringar ligga ett par andra
böcker av yngre författare, Sigrid Boos ”Du
deilige liv” (”Livhanken”), Kristmann
Gudmundssons ”Den første vår” och Helmik
Lar-sens ”Ødemarken”.
Sigrid Boo har med sin senaste bok
övergått till litteraturen och därigenom reducerats
till sin verkliga storlek. Hennes roman, som
ju för övrigt är känd i Sverige i översättning,
handlar om en vistelse på ett
lungsotssana-torium. I denna genre kommer den som
avgjort nummer tre i raden, långt efter Thomas
Manns geniala ”Zauberberg” och Sven Stolpes
”1 dödens väntrum”. Boken är full av snabba,
på damers vis träffsäkra iakttagelser, och fru
Boo förstår att ge varje sida en
underhållande, livfull prägel, också då hon berör de
allvarligaste ting. Men i själva verket är det
blott en glittrande yta. Författarinnan har
icke upptäckt, att sådana detalj iakttagelser
icke äro av något värde så framt icke deras
egentliga ändamål är att vara symboler för
eller avslöja något djupare.
Kristman Gudmundsson är en ung
islänning, som under loppet av några få år skrivit
en rad böcker på norska med motiv från sitt
hemland. Hans senaste roman är en populär,
ganska charmerande skildring av en
puber-tetsförälskelse. När Gudmundsson gav ut sina
första böcker på norska, förundrade man sig
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
