Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rütger Essén: Profeter - Anmälda böcker - Oswald Spengler, Jahre der Entscheidung - Moeller van den Bruck, Das dritte Reich - Lucien Romier, Si le Capitalisme disparaissait - Sir Philip Gibbs, Vägar till räddning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PROFETER
ekonomisk tillämpning av hegelianismen. Ej
heller var Spenglers huvudverk uteslutande
en undergångsfilosofi. Inom den stora
ödesramen satte det i själva verket nya mål för
Västerlandet av i dag.
Spenglers lära har redan utövat ett
utomordentligt inflytande på det intellektuella
Europa, särskilt i Tyskland. Men de som
väntat sig att förnekandet av
utvecklingsoptimismen skulle öva en andligt förlamande
verkan foro i hög grad vilse. Det blev i stället
nutidens, den samtida generationens och det
egna folkets, möjliga insats i det stora
världs-dramat, som framför allt lockade och spände
sinnena. För mången kändes den automatiska
liberala optimismens sönderslående rentav
som en befrielse. Det nya andliga läget
vädjade nämligen på ett särskilt sätt till
västerländska urinstinkter. Dagens kamp och strid
fick en ny mening.
Men även Spengler själv vandrade samma
väg. I ”Preussentum und Sozialismus” (1922)
är han redan mera tydligt programmatiker.
Han tolkar och ger form åt ett preussiskt
etos, en socialism, konträrt motsatt den
marxistiska, en ”preussisk” socialism, vars
väsen är tjänandet, och som han finner vara
den bärande principen i Preussens
stats-historia. Denna socialism är sålunda
ingalunda oförenlig med enskild äganderätt till
produktionsmedlen, ej heller kräver den
ekonomisk jämlikhet. Den har överhuvud mycket
litet att göra med äganderätten men desto
mera med dess bruk.
Genom denna preussiska historietolkning
blev Spengler en av nationalsocialismens
teoretiska föregångare. Han hade alltså redan
nu lämnat den universella historiefilosofiens
molnhölj da Olymp och stigit ned bland
kämparna på skansen. I ännu högre grad har han
emellertid gjort detta genom sitt senaste
arbete ”Jahre der Entscheidung I.
Deutsch-land und die weltgeschichtliche Entwicklung”.
4. — B. L. M. 5.
En eller annan skulle kanske vilja påstå,
att detta hans senaste verk, daterat München
i juli 1933, i stället är ett tysknationella
synpunkters tillämpande på historien. Detta vore
emellertid orättvist. Spenglers humanistiska
bildning, hans världspatos, hans historiska
intuition och icke minst hans konstnärliga
skaparförmåga äro av alltför stora mått för
att han skulle kunna betrakta dags- och
partipolitikens skeninnehåll annat än von oben —
ibland nästan väl mycket von oben. Det är
ej heller något tvivel om äktheten i hans
världssyn, dess frihet från alla bisynpunkter.
Mer än någon av de i rubriken nämnda
författarna kan han verkligen med skäl kallas
för en profet, en visionär världstolkare, som
för samtidens kaotiska tankeliv med fast
gestaltningskraft frammanar en syn på
framtiden, den närmaste framtiden, den framtid
som angår oss, och därigenom fyller ett för
många särdeles plågsamt känt tomrum.
Hans samtidstolknings och profetiors
innehåll är ungefär följande:
Europa och Västerlandet stå sedan
hundrafemtio år i den vita världsrevolutionens
tidsålder och sedan femtio år i världskrigens
tidsålder. Det är samma epok som i antiken
ligger mellan Graccherna och Caesar. Den
kommer att sluta som då: med revolutionens
besegrande, med en sista konservativ
åter-ställelse, en fast ny statsorganisation under
enväldig caesaristisk ledning, en sista
blomst-ringsepok för det gamla Europa och
samtidigt hela den västerländska världens
samlande till segt motstånd mot den stora faran,
som dock till sist kommer att bli dess kraft
övermäktig, nämligen ”den färgade
världs-revolutionen”, vars tecken redan bådas vid
horisonten.
Världskrigstidsåldern bröt egentligen in
redan 1878. Redan då var situationen
upplagd för det ”första världskriget”, det vill
säga den första kampen om makten över
49
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
