Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rütger Essén: Profeter - Anmälda böcker - Oswald Spengler, Jahre der Entscheidung - Moeller van den Bruck, Das dritte Reich - Lucien Romier, Si le Capitalisme disparaissait - Sir Philip Gibbs, Vägar till räddning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RUTGER ESSÉN
världen i dess helhet, då närmast mellan
England och Ryssland. Bismarcks och
Beacons-fields klokhet och fasthet lyckades emellertid
då för ännu någon tid skapa ett modus vivendi,
under vilket dock det kommande världskriget
i kapprustningarnas tecken endast desto
säkrare förbereddes. Det utbröt slutligen på
Balkan år 1912, en förpostfäktning till den
stora europeiska kampen, vilken i huvudsak
slutade 1918, men som i realiteten ingenting
annat avgjorde än Rysslands uteslutande ur
Europa och de färgade rasernas första seger
över Västerlandet. Kampens främsta orsak
ligger i att ekonomien fått makten över
politiken och gjort hela världsledningen planlös.
Världen går hastigt mot nästa världskrig, som
väl sannolikt ej heller det blir avgörande
i fråga om makttyngdpunktens förläggning
men alltid kommer att ännu ett långt stycke
framskjuta de färgade rasernas positioner.
Tyskland står i detta läge inför sin
ödestimma. Tyskland är nu ”världens avgörande
land”, ”vid gränsen till Asien”, och detta
framför allt därför att ”tyskarna ännu äro
tillräckligt unga att i sig uppleva de
världshistoriska problemen, att ge dem form, att
lösa dem, under det de andra (västerländska)
folken blivit för gamla, för förstelnade, för
att kunna åstadkomma mer än ett försvar”.
Men kommer tyska folket att gå i land med
denna världsuppgift? Det är dess, Europas
och Västerlandets livsproblem. Här tiger
profeten, och svaret tyckes för honom te sig
mycket ovisst. Så mycket är dock tydligt att
han i den nationella revolutionen, vars seger
inträffade mitt under tryckningen av
Speng-lers bok, ser ett första steg mot uppgiftens
lösande.
Dock kritiserar Spengler på många punkter
synnerligen skarpt den segrande regimen i
dagens Tyskland. Framför allt förhånar han
dess bristande insikt om Tysklands
allvarliga och farliga yttre läge, dess lättvindiga
entusiasm efter segern över ”den inre
fienden”, dess triumferande i förskott, medan
ännu de svåraste uppgifterna — eller i varje
fall de ovissaste — de yttre, ännu ej funnit
någon lösning, utan i stället te sig alltmer
invecklade och sammansatta. Ej heller finner
han någon dygd hos det ”fattigdoms- och
enkelhetssnobberi”, som.florerar i nazistiska
kretsar. Del är god preussisk tradition att
framför allt se till kvaliteten i en mans
gärning. Egendomen, egendomen i gammal och
varaktig mening, är emellertid en kvalitet,
och rikedomen, samt i all synnerhet dess
bevarande och arvöverlåtande, en stor
kulturuppgift. Ingen högre kultur kan nämligen
tänkas utan enskild rikedom, olikhet i
levnadsstandard och kultiverad lyx. Allt detta
strider enligt Spengler icke i minsta mån mot
den ”preussiska” socialismen, vars väsen som
sagt är att tjäna.
Spenglers tolkning av ”den vita
världs-revolutionen” är för övrigt i ”Jahre der
Ent-scheidung” mycket fördjupad i jämförelse
med hans framställning i ”Preussentum und
Sozialismus”. Denna revolution tager enligt
Spengler sin begynnelse redan med
sjuttonhundratalets rationalism. Rousseau, Voltaire
och Beaumarchais äro dess andliga fäder,
dess metod ett systematiskt gödande och
odlande av undervärldsinstinkterna, det vill
säga avundsjukan och likhetsmanien,
”frihetsbegäret”, det vill säga begäret att döda,
neddraga och tillintetgöra allt som väcker den
mindervärdiges illvilja och avund. Dessa
instinkter odlas framför allt hos städernas
rotlösa massor, de ”betydelselösa” människorna,
vilka endast kunna framträda som ”massa”
och antal, med ett ord hos ”proletariatet ’.
”Proletkulten” har varit denna
världsrevolu-tions religion långt innan dess litanior och
kyrkohandböcker skrevos i det kommunistiska
Ryssland. Från cirka 1770 angrep denna
världsrevolution rang- och ståndsordningen.
50
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
