- Project Runeberg -  Bonniers litterära magasin / Maj 1934 Årg. 3 Nr 5 /
53

(1932-1999) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rütger Essén: Profeter - Anmälda böcker - Oswald Spengler, Jahre der Entscheidung - Moeller van den Bruck, Das dritte Reich - Lucien Romier, Si le Capitalisme disparaissait - Sir Philip Gibbs, Vägar till räddning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PROFETER

mer eller mindre ”objektiva”
materialsam-lande kan man på goda grunder på mer än
en punkt kritisera (exempelvis hans tolkning
av Kinas historia, av den arabiska kulturens
historia och av Rysslands nutidsepok). Men
konceptionens storhet kvarstår, och ingen
historiker eller humanistisk forskare
överhuvud kommer efter Spengler att se på tingen
som han skulle gjort om hans verk aldrig
sett dagen. Men främst är Spengler diktare
och profet. Även i ”Avgörandets år” är det
ofta tragedidiktaren som för pennan.
Skildringen av den västerländska kulturens
förestående slutkamp har exempelvis på många
punkter en tragisk storhet som osökt för
tanken till den nordiska sagan om asarnas
sista kamp före Ragnarök.

Egentligen bör dock ”Avgörandets år”
närmast betraktas som en insats i tidskampen.
Den har ett direkt syfte. Den vill mana till
kamp, väcka den slumrande västerländska
heroismen. Filosofen har tröttnat på att
filosofera. Han vill gå ned på arenan.

*



Moeller van den Bruck är främst känd som
skaparen av uttrycket ”det tredje riket”. Han
var en orolig sökare, ursprungligen
konsthistoriker, senare mer och mer en slags
nationell historiefilosof, i nederlagets bitterhet
kämpande för att nå fram till en ny tro på
den tyska nationen, en ny framtid. Han
påminner i detta hänseende icke så litet om
Walter Rathenau, men under det denne i ”Von
kommenden Dingen” (1917) och andra verk
sökte sig fram till en hos en jude förvånande
mystiskt färgad tro på den politiska
demokratien, kom Moeller van den Bruck slutligen
till det resultatet, att Tysklands räddning
måste sökas i en ny och fördjupad
nationalism, och att Weimarförfattningens
partistat måste ersättas av ett fast sammanhållet,
enhetligt lett rike. Han skapade tidigare även

den senare så mycket utnyttjade termen ”den
preussiska stilen”. Sin ganska mystiskt
färgade framtidssyn sammanfattade han i sitt
huvudverk ”Das dritte Reich”, utgivet 1922.
År 1925 avled han, fyrtionioårig, för egen
hand.

Länge föga uppmärksammad har Moeller
van den Bruck under de tre sista åren i
Tyskland framförts som en av nationalsocialismens
främsta profeter. Det idéinnehåll, som man
sålunda velat inlägga i hans verk, gör att
man numera med större intresse än tidigare
tager del av hans samtidstolkning och
fram-tidsprofetior.

Det måste dock sägas att förväntningarna
i detta hänseende knappast bli motsvarade.
Moeller van den Bruck når icke på långt när
upp till den höjdvision av tiden och
mänskligheten som Spengler i monumentala och
mästerliga drag tecknat. Han är överhuvud
en långt mindre betydande litterär och andlig
personlighet. Hans grepp är svagare och
lösare, hans stil ofta dunkel och hans eget
äkta men oklara patos ej sällan borttappat
i träskmarker av dålig mystik. Men å andra
sidan är han mänskligare, så att säga
varmare och framför allt långt mera tysk än
Spengler. Där denne med iskall fjärrblick
förskriver folks och människors levande
heka-tomber och naiva trostillit åt den
meningslösa undergången, där följer Moeller van den
Bruck sitt folks öden med ett blödande hjärta.
Man kan väl förstå att han vunnit ett starkt
grepp om en förtvivlad tysk
ungdomsgeneration. Men hans verk kommer knappast att
höra till de klassiska.

I sitt första förord säger Moeller van den
Bruck: ”Vi brukade då (under kriget) säga
till oss själva: detta krig har varit vårt
upp-fostringskrig. Nu fråga vi tvivlande: var det
det verkligen?

Och vi svara med bitterhet: Nej — men
det skall komma att ha varit det!”

53

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Aug 21 00:07:02 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/blm/1934-5/0055.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free