Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margit Abenius: Kungligt öde - Anmälda böcker - Margaret Irwin, Prinsessan Minette
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KUNGLIGT ÖDE
Margaret Irwin: Prinsessan Minette. Översättning från engelskan av I. Essén.
Bonniers. 12: 50.
Recenserad av MARGIT ABENIUS
Något flyktigt bevingat, lättfotat
karakteriserar Margaret Irwins historiska roman
”Prinsessan Minette”, vars engelska titel är
”Royal Flush”. Ämnet borde annars i sig
självt vara styvt och tungt av historiska
fakta, många gånger fastslagna omdömen och
magnifika namn med anspråksfull klang. Ty
det är Frankrikes grand siècle författarinnan
frambesvär, och hon förefaller att förvånande
stringent i detalj följa den historiska
verkligheten. Boken är försedd med ett släktregister
och med ypperliga reproduktioner av kända
samtida porträtt; sidantalet är också
ansenligt.
Det är särskilt två fataliteter i fråga om
stilen, som hotar författare av historiska
romaner, en genre som — med ett visst fog —
har dåligt rykte för schablonmässighet. Dels
finns risken att låta personerna tala och
känna alltför modernt, dels, vilket är
betydligt mer deprimerande, att låta dem vandra
omkring och utsäga bevingade ord. Margaret
Irwins roman går inte fri från någon av dessa
ytterligheter. Språket är modernt; inte heller
saknas klassicitetens mest kända litterära
maximer och aforismer eller sådana från
läroböckerna kända historier som exempelvis den
om kocken Vatels heroiska självmord, när
fisken inte anlänt i tid till middagen. En
annan grav anmärkning mot själva genren
historisk roman ligger däri: att den kärva
verkligheten här är oss dyrbarare än dikten.
Ingen romantiserad skildring av drottning
Kristina torde gå upp mot hennes egna
rättframt lidelsefulla ord, riktade till Gud, som i
sin nåd skänkt henne en själ med ”ett
omätt-ligt begär till sanning, dygd och ära”, en själ,
i vilken inneslutits ”levande och glödande
alla de ädla och värdiga känslor, som du
ingav den visaste av människor, den största
av konungar ...” medan hon längre fram i
plötsligt påkommen kvinnlighet inför samma
splendida domare framlägger sina — inte
särdeles stora kunde man tycka — fel, nämligen
att hon ”skrattar alltför högljutt och alltför
ofta och går alltför fort”. — Men vid
läsningen av Margaret Irwins roman glömmer
man sådana invändningar både snart och
fullständigt. Hon har en fantasifull inspiration
och smak, flykt, ett ytterst rörligt
stämnings-liv. Det är historia, rekonstruerad med utsökt
talang.
Romanen koncentrerar sig omkring den
engelskfödda prinsessan Henriette Anne, med
smeknamnet Minette, dotter till Karl I av
England, Martyrkungen, och La Reine
Mal-heureuse. Som barn kommer hon landsflyktig
med sin mor till franska hovet. Hon är en
liten prinsessa utan förmögenhet och chanser,
åsidosatt och tillbakahållen, men blir efter
61
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
