<chapter name="Åke Thulstrup: Fem vise uttolkar nazismen">

FEM VISE UTTOLKAR NAZISMEN

J. F. Deck: Hitler — epok eller episod? Bonniers. 6:50. Alf Ahlberg: Tysklands ödesväg. Varför segrade nationalsocialismen? Natur och Kultur. 3:25. S. Neander-Nilsson: Möte med tredje riket. Bonniers. 2:75. Leland Stowe: Vill nazismen krig eller fred? Tiden. 1:25. Gerhart Seger: Koncentrationslägret. En skildring från det tyska ”skyddshäktet” Oranienburg. Tiden. 1:—. Recenserade av ÅKE THULSTRUP Den tyska nationalsocialismen har i mångt och mycket karaktären av ett återvändande till det utvecklingssteg, som det moderna västerländska samhället för omkring ett sekel lämnade bakom sig. Före denna tid var samhället varken borgerligt, liberalt eller klassbetonat i modern mening. Vad som fanns var ett ståndssamhälle, föga industrialiserat, med obetydligt utvecklad handel, utan medborgarbegrepp och utan medborgerliga fri- och rättigheter. Steg för steg skedde lösbrytningen ur denna äldre samfundsbild. Vårt eget lands utveckling under 1840—1860-talen präglas helt av det gamla ståndssamhällets nedbrytande och det moderna borgerliga samhällets framväxt bland spillrorna. Prohibitivsystemet ersättes av frihandel, skråväsendet av näringsfrihet, ständerriksdagen träder tillbaka för tvåkammarriksdagen. Politiska rättigheter tillerkännes även främmande trosbekännare och judar. Pressen, denna typiska borgerliga produkt, florerar under liberalismens skylt. Utvecklingen i Tyskland under det sista året innebär på var och en av dessa punkter en reaktion. Den tyska nationalsocialismen bär sitt kanske främsta kännetecken i tendensen att bringa tillbaka det förindustrialistiska och förliberala ståndssamhället med dess skråväsen, andliga tvång, presscensur och tullar. Det är ur denna synpunkt man får se det nationalsocialistiska härskriet mot det ”liberal-marxistiska” samhället. Detta är inte mer än en synpunkt, och den ger långtifrån hela sanningen. Den ger, som man finner, inget utrymme åt nationalsocialismens socialistiska eller kommunistiska aspekt, som Gerhard Mackenroth i sitt arbete Tysklands ungdom i revolt försöker göra till rörelsens väsentliga. En särdeles grundlig kännare av Tysklands politiska och ekonomiska förhållanden, den tidigare i svensk press verksamme J. F. Deck (Argentarius) har i ett nyutkommet arbete, Hitler — epok eller episod?, gett uttryck åt en uppfattning av utvecklingen i Tyskland, som inte på någon väsentlig punkt jävar vad som här ovan har sagts. Decks arbete utmärker sig i främsta rummet för sin utomordentligt rika dokumentering. Det innehåller