Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Åke Thulstrup: Fem vise uttolkar nazismen - Anmälda böcker - J. F. Deck, Hitler — epok eller episod? - Alf Ahlberg, Tysklands ödesväg - S. Neander-Nilsson, Möte med tredje riket - Leland Stowe, Vill nazismen krig eller fred? - Gerhart Seger, Koncentrationslägret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det är alltigenom originella och intressanta
synpunkter, som präglar Neander-Nilssons
arbete. En viss abstraktion vilar onekligen
över skildringen, då författaren konsekvent
försummar att ta nationalsocialismens
ekonomiska orsaker i betraktande. Men just i det
konsekvent ”idealistiska” betraktelsesättet
ligger författarens patos. På denna väg når han
fram till mycket goda resultat. Han
genomarbetar väl inte sina synpunkter till den grad
att de tvingar läsaren att kapitulera. Därtill
är hans ande alltför impressionibel, hans stil
alltför aforistisk. Tack vare sin särdeles
grundliga kännedom om tyska förhållanden,
sin rappa skildringskonst och sin förmåga att
se talande symboler överallt där han drar
fram och ur dessa symboler dra fram de stora
perspektiven har emellertid författaren kunnat
ge oss en konkret bild av det andliga
Tyskland av i dag. Vi ställs här inför ”Guds rike”
i olika variationer, vi får penetrera den
nazistiska filosofien och vi bevittnar dén form av
Gleichschaltung som författaren med ett
träffande uttryck benämner ”en socialisering av
den tyska anden”.
Neander-Nilsson reagerar själv mycket
starkt mot alla dessa företeelser. Hans egen
utgångspunkt är kristen, ja, han synes vara
övertygad om att själv sitta inne med den
enda rätta uttolkningen av tron. Detta låter
osympatiskt, men stör inte hos denne
författare, vars mest kännetecknande drag i
övrigt är ärlighet och flärdlöshet. Hans
ståndpunkt är för övrigt inte sekteristisk. Han talar
om den fria viljan och det fria samvetet och
han bär tydligen den kantska moralfilosofien
levande inom sig. Det är från denna
utgångspunkt han reagerar mot kollektivismens och
diktaturmyternas nedbrytande av det
individuella ansvaret. Detta kan visst låta säga sig.
Men man kommer inte ifrån intrycket att ett
bedömande av det andliga Tyskland av i dag
från denna helt moralistiska utgångspunkt
och utan hänsynstagande till det tvång som
varats värld pålägger, främst de ekonomiska
realiteterna, måste behäftas med en viss
ofullständighet.
Und willst du nicht mein Bruder sein,
Dann schlag’ ich dir den Schädel ein.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
