Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmälda böcker - Frank Swinnerton, Testamentet; Theodora Benson, Fasad; Margaret Ayer Barnes, Från vår till höst, anmälda av Eva Berg - Rolf Thesen, Arne Garborg, anmäld av S. S—e
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RECENSIONER
i denna roman dröjer det en tid, innan de tu
få varandra. Den unga damen, Philippa
Birch, har först och främst ett drygt arhete
innan hon enligt alla konstens regler lyckas
driva sin Tony att framföra det efterlängtade
frieriet. Vidare inträffar strax före bröllopet
en katastrof som dömer brudgummen till evig
vanära, social död, landsflykt och ständig
barnlöshet: det upptäcks att han vid en
kapplöpning låtit förleda sig till att ge sin häst
kokain. Äktenskapet blir inte lyckligt, trots att
alla förutsättningar finnas för full harmoni
mellan makarna; det är bara själva kärleken
som fattas. Nå, allt ordnar sig så småningom
på bästa möjliga sätt; de två leva vidare vid
varandras sida och ställa upp den fasad för
yttervärlden, som givit boken dess namn —
en fasad som icke hindrar att man inne i huset
dövar sorgen genom vilda nöjen. Det verkar
som om Theodora Benson till fullo
accepterade dessa och alla sina andra
romanfigurers beklämmande förmåga att krångla till
livet för sig; åtminstone relaterar hon fallen
utan kommentarer.
Efter dessa inblickar i engelskt psyke kan
det vara lockande att även ägna några
timmar åt en amerikansk levnadsskildring, ”Från
vår till höst”, av Margaret Ayer Barnes.
Bakom det något asketiska omslaget döljer
sig en mångordig men lättläst framställning
av en sympatisk kvinnas liv, utförd enligt
gammal god berättartradition. Jane Wards
utveckling är på intet sätt märklig, snarast
banal; hon glider ifrån sin ungdoms älskade,
gifter sig och upplever till sist en tredje
kärlek liksom tusentals av sina systrar i
litteraturen och verkligheten, hon förvandlas på
samma sätt som de från strålande flicka till
klojk hustru och slutligen till blid och
resignerad åldring. Men hennes historia skall säkert
fängsla dem som längta efter att få höra ett
vanligt människoöde återges av en sansad och
skicklig förtäljerska utan later och filosofiska
utsvävningar. Eva Berg
Arne Garborg
Rolf Thesen: Arne Gar bor g, Frå Jaerbu
til Europear. Aschehoug. Oslo 1933.
Lektor Rolf Thesen är den norska
socialdemokratiens främste litteraturkritiker, och
han har i alla kretsar skapat sig ett gott namn
som en rättvis och objektivt dömande
kritiker. Hans gradualavhandling föreligger nu.
Den är skriven på landsmål och behandlar
Arne Garborg, som hittills fått vänta på
modern biografisk behandling. Stoffet är nu
så stort, att det icke kan uttömmas i ens
ganska många volymer, och Thesen har
nödgat begränsa sig till att ge en
socialhistorisk och ideologisk studie över Garborgs
journalistik och diktning fram till 1880. Det
första kapitlet i undersökningen behandlar
alltså den sociala bakgrunden för Garborgs
framträdande, ger en skildring av böndernas
politiska uppvaknande på trettiotalet med
bondeledarna Neergaard och Ueland i spetsen,
med Thranerörelsen, Søren Jaabæl, Johan
Sverdrup etc. Vidare studeras det begynnande
intresset för ”äventyren” och folkvisorna,
Ivar Aasen och Vinje, Bjørnson och Kristofer
Janson, samt de första tidningarnas och
tidskrifternas framträdande på norska
landsbygden. Efter denna allmänna orientering —
där bland andra Ludvig Nordström citeras
som auktoritet på bönder! — granskas
Garborgs barndomsmiljö och förklaras hans
flykt ur denna. Författaren drar här en
parallell med Karlfeldt, som är intressant och
förefaller riktig. Bokens andra
huvudavdelning skildrar givetvis Garborgs journalistik
i ”Lærerstandens avis” och
”Tvestrands-posten”, hans möte med Kristiania och hans
första framträdande för landets hela
offentlighet. Även här finns en god allmän orientering
över norsk politik och kultur under sjuttiotalet.
Thesens bok är stramt vetenskaplig och
söker icke i första hand ge några litterära
värden. Men dess trygga, raka stil
korresponderar väl med omdömets säkerhet och
dispositionens kraft. Litteraturforskningen är
— närmast av ekonomiska och
institutionella skäl — ganska illa trängd i Norge, och
man gläder sig därför särskilt åt att en ung
skolman och journalist fått tillfälle att samla
sig till ett så gediget och grundligt arbete.
När skall äntligen modern forskning i Norge
gripa sig an med Ibsen och Bjørnson? Ingen
av dessa jättar har som bekant ännu fått
en tillnärmelsevis tillfredsställande biografi,
och en stor del av de primära
litteraturhistoriska förundersökningarna äro ännu icke
påbörjade. S. S—e
79
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
