Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Eyvind Johnson: Tidig upplevelse. Novell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EYVIND JOHNSON
Gråten var ett erkännande av faran och
hjälplösheten. Jag kunde ingenstans gå. Det enda
som till slut fanns att göra, var att krypa
ner mellan halmen och skinnfällen i britsen
och låta lampan brinna ut. Där var en enda
liten möjlighet till flykt: att man skulle
somna innan lampan slocknade.
Jag vaknade långt ut på natten och visste
trots mörkret genast var jag befann mig.
Genom regndroppet mot bordet hörde jag
andra ljud, de som väckt mig. Alltsammans
skedde så hastigt. Något kom uppför trappan,
och av luftdraget visste jag att ytterdörren
där nere stod öppen. Nu föll spinkribban,
den kyliga luften kom i ett svep bort till mig,
strök över mitt ansikte. Jag kunde inte röra
mig, viljan att rusa upp fanns kanske inte:
det som tassade mot mig över golvet var så
ofantligt, att viljan måste förlamas när det
kom. Den enda klara förnimmelse jag hade
var av luftdraget. Det som följde med det
in i rummet måste vara en människa. Jag
tänkte det inte, hade ingen tanke som jag
kunde sträcka ut som en arm i mörkret, men
det måste vara en människa. Då rörde det
strävfuktigt vid mitt ansikte. Det flåsade mot
mitt öra och dess lukt slog emot mig; och
då kunde jag räcka ut handen. En fuktig nos,
skälvande inn,e i min hand, en våt päls. Och
då skrek jag till. Det var inget rop, inget ord,
bara ett skrik med vidöppen mun, kanske av
glädje, av lättnad, ett slags hälsning till livet.
Jag hörde ett gläfs, skumpande tassar över
golvet, nedför trappan, ut. Det var en hund.
Och jag låg stilla, stödd på armbågen och
tänkte: ”En hund! En hund! En hund!” Det
mänskliga fasansfulla som kommit in, brett
ut sig i rummet, rest sig mot taket och nått
fram till mig, sjönk samman och fick en form
som tanken kunde fatta: en hund!
Och då rusade jag upp, stod mitt pä golvet
och ropade:
— Kom! Vovven, vovven, kom!
Men ändå trevade jag bort till dörren och
stängde den. Jag försökte tända lampan, men
den var tom. Lampglaset var ännu varmt.
Fotogenflaskan var också tom, och då gjorde
jag upp en stor brasa. Ljusskenet dansade
över rummet, fyllde det med värme och en
viss trygghet; jag låg och kisade mot det tills
jag somnade.
På morgonen hade det slutat regna. Det
blåste, men man såg solen. Jag gick ner till
tvättstugan, men det var ingen där, ingen
i vebon heller. Jag rullade ihop en säck och
stack under armen. I köksfönstret såg jag en
skymt av den unga frun. Hennes späda rygg
var vänd mot mig. Den var mild och vänlig.
Jag skulle velat röra vid den. Om hon vänt
sig skulle jag kanske rodnat. Jag tänkte:
”1 dag måste jag gå till handelsbon och köpa
fotogen så det räcker till lördag. Och en
limpa och ett paket hårt bröd. Och två hekto
amerikanskt fläsk. Om jag går klockan fyra
hinner jag tillbaka innan det blir mörkt.”
Där ute på det blåsiga potatislandet fanns
ingenting att göra. Ingenting. Men jag måste
haka mig fast någonstans i ett arbete som det
fanns en smula ljus och vidd omkring. Jag
böjde mig ner och tog upp potatisar som inte
var större än ettöringar, och jag kunde bära
många i handen innan jag behövde öppna
säcken. Varje större potatis var en klump
mod, en klump glädje. Den försvarade min
tillvaro här ute. Där jag tyckte mig se en
gammal fåra grävde jag med hackan,
potatis-grävet, och tänkte: ”Man skulle haft en stor
grep, eller ett årder.” Jag tänkte inte på
gårdagen eller på natten: jag smög mig undan.
Minnet var ett slags tandvärk, och om tungan
inte rörde vid den ömma tanden kunde man
glömma bort den långa stunder fast oron för
den ändå levde kvar.
Vid tolvtiden gick jag bort till tvättstugan
med det jag fått ihop, och jag bar säcken på
vänstra sidan för att man inte skulle se hur
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
