Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Landquist: Frihet och kollektivitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JOHN LANDQUIST
FRIHET OCH KOLLEKTIVITET
Ur ett föredrag inför Helsingfors’ svenska studentkår
De fria beslut som framgå som det riktiga
och det som behöver göras i varje läge, det
är innebörden i det man kallar frihet — detta
centrala begrepp i den europeiska politikens,
vetenskapens och den allmänna kulturens
historia alltifrån den grekiska antiken.
Historien handlar inte bara om hunger och kärlek;
den skulle då inte ha infört något nytt
moment utöver de animala varelsernas liv.
Den handlar också om frihet såsom det
egentligt mänskliga; friheten är den psykiska
vitalitetens uttryck. Friheten med dess åtföljande
karaktär av stolthet är ett av de väsentliga
motiven, som genomgå människolivet.
Det kan då förvåna att friheten i det
moderna Europa råkat ut för en kris, den
största kris som träffat den i dess historia.
Den icke blott förtryckes som i forna dagar
av maktens innehavare, men den förhånas
av politiska filosofier som en förlegad och
kraftlös borgerlig eller liberal idé. Människan
skall göras om, heter det, vilket betyder att
frihetsdriften skall utrotas och ersättas av den
kollektiva samkänslan. Vad är er frihet värd,
ropar man från andra sidan, den obegränsade
friheten till pengar och njutning eller
friheten att skriva och njuta perversa böcker och
skådespel och sitta berusad vid varje liten
rysk agents fötter?
3. — B. L. M. 6.
K
Man kan inte negligera denna ström av
anklagelser mot en utnyttjande eller
utnyttjad, vilsekommen eller degenererad frihet.
Detta har i historien för första gången
inträffat: att folken göra revolt mot friheten.
Envar vet att friheten kan ha det tungt också
i de fria staterna: mångahanda makter utöva
också här sitt tryck. Friheten producerar en
stor mängd överflödigt eller värdelöst gods.
Men likasom en guldgruva rymmer på sin
höjd tjugu gram guld i ett ton av
medelmåttig malm, så har också friheten en sista
rest av värde, som dock till slut är hela
människolivets värde. Dessa korn eller gnistor
av frihet kunna de fria staterna bevara. Det
är deras karaktär och förtjänst. Men dessa
gnistor måste till stor del slockna i de
autokratiska staterna, och deras entusiaster se det
utan saknad, om ej med triumf. Är den
flamma som masskänslan tänder mer värd än
dessa gnistor? Det är den världshistoriska
frågan.
Man vill då först göra ett påpekande. Del
ligger en motsägelse däri att de länder som
bagatellisera och inskränka friheten för sina
medborgare samtidigt sätta det högsta värde
på nationalstatens frihet, stolthet och ära.
I själva verket ha de överflyttat
sjuttonhundra- och adertonhundratalens hela stora
33
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
