Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margit Abenius: Emily Dickinson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
EMILY DICKINSON
FAMILJEN DICKINSONS HUS 1 AMHERST
har anat hennes begåvning och uppmuntrat
henne att bli skald, vilket i Emily Dickinsons
terminologi heter ”undervisat mig i
Odödlighet”. Det finns bevis för att Humphrey Wards
plötsliga död i hjärnhinneinflammation skakat
Emily Dickinson i grunden. Hon studerade
någon tid vid ett kvinnligt seminarium som
stod under sträng puritansk regim. Omkring
1854 besökte hon Washington och
Phila-delphia och mötte då sitt öde i en man, vars
namn vi icke känner. Förälskelsen synes- ha
varit ögonblicklig, besvarad och förkrossande
djup, men den ledde från Emily Dickinsons
sida till en nästan omedelbar resignation. Hon
flydde hem till Amherst och lever efter denna
tid som en fullständig eremit i allt slutnare
ensamhet: under trettio år synes hon endast
en gång ha lämnat sin faders hus. Enligt
släkttraditionen, som berättas av Emily Dickinsons
brorsdotter, mrs Bianchi, var Emily
Dickinsons älskade en gift man med ett barn, och
hon resignerade av etiska skäl. I.sin bok ”The
Life and Mind of Emily Dickinson” (1930)
hävdar däremot miss G. Taggard att mannen
var en ung teolog, George Gould, att Emily
Dickinson under flera år stod i hemlig
korrespondens med honom och att resignationen
främst skulle ha berott på att Edw.
Dickinson förbjöd giftermål. Miss Taggard stöder
sin teori på ett edsvuret dokument av en
person som egendomligt nog fordrar att få
vara anonym. Bevisföringen i övrigt är dock
ganska svag. Vi vet inte, och får kanske
aldrig veta, vem den man var som gav
Emily Dickinson så genomträngande själsliga
erfarenheter; de förlamande makter som
åstadkom denna ända <ut på läpparna bleka
resignation, denna svält och törst känner vi
inte heller. I lakoniska strofer komprimerar
Emily Dickinson tragediens valör och
räckvidd:
19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
