Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artur Lundkvist: Amerikansk prosa. III - Anmälda böcker - James T. Farrell, Young Lonigan och The Young Manhood of Studs Lonigan - W. R. Burnett, Dark Hazard - James M. Cain, The Postman Always Rings Twice - Albert Halper, Union Square och On the Shore - William Rollins j:r, The Shadow Before - William Faulkner, Doctor Martino - Life in the United States
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ARTUR LUNDKVIST
W. R. BURNETT
fiska protokoll. Dialogen tar stor plats;
skildringen är i det hela inte sedd utan avlyssnad:
avlyssnad av en skicklig stenograf. Intrycket
är beklämmande och förfärande. Farrells
framställning sluter liksom lufttätt till hans
figurer och scener; det finns inte den minsta
springa i den perspektivistiska illusionen. En
grå mur av orubblig verklighet stänger alla
utsikter framåt. Den kritik som ligger gömd i
skildringarna är densamma som motsvarande
verklighet själv skulle inge, men är det nog,
begär man inte mer? Man iår inte veta om
författaren själv har någon utsikt framåt eller
om han känner sig förlorad som Studs
Loni-gan. Den opersonligt inregistrerande metoden
tillfredsställer icke, kan icke tillfredsställa,
hur verkningsfull den än må vara.
Förnimmelsen av den levande människan bakom det
litterära verket är till slut det enda egentliga
värdet.
2.
Till samma kategori av litteratur förefaller
W. R. Burnetts böcker kunna räknas. Han
har med framgång utnyttjat gangstern
litterärt. Han visar föga personlighet men är
onekligen skicklig i det anonyma
framställningssättet, hans gangstertyper rör sig och
talar lika illusoriskt som i en välgjord film.
Hans senaste bok, ”Dark Hazard”, rymmer
en människoskildring som inte är olik
filmens: den är på ett visst sätt generell, det
är egentligen inte fråga om individer: dessa
människor är inneslutna i sin miljö (som om
de vore valda av en filmregissör för att passa
i en på förhand bestämd omgivning) och
händelser inträffar, drar dem med sig och mal
dem som i en kvarn och de kommer ut mer
eller mindre tilltygade, men icke förändrade
genom utveckling. ”Dark Hazard” skildrar
konflikten mellan en man och en kvinna,
gifta med varandra. Han bryr sig mer om en
vacker, tillgiven hund än om henne; hon bryr
sig mer om grannarnas opinion än om honom.
Deras livsuppfattningar är för olika och för
trånga att kunna innesluta varandra. Det är
lite synd om dem; de är ensamma, men
förnimmer det inte intensivt emedan de aldrig
vetat av djupare gemenskap. Deras tragik är
på något sätt banal och allmän, och själva
erfar de den bara som olust. I den nutida
livsföringen tar olusten stor plats, mycket större
än lusten, och många nyare böcker är
uteslutande baserade på olustförnimmelser. Till
det mest övertygande i Burnetts berättelse hör
olusten: det enkla hotellets olust i storstadens
vinterkyla, det urspårade äktenskapets olust,
de inskränkta småstadsförhållandenas olust.
3.
I James M. Cains ”The Postman Always
Rings Twice” är människorna blinda,
ödesbundna offer för lust likaväl som olust, och
bådadera sammanblandas tills de inte mer
38
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
