Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - John Landquist: Psykologerna och tiden - Anmälda böcker - C. G. Jung, Det omedvetna - Rolf Lagerborg, Om sanningen i religionen och fromhetslivet - Walter Fevrell, Psykologien och människolivet - José Ortega y Gasset, Massornas uppror
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PSYKOLOGERNA OCH TIDEN
religion, innan han hade lärjungar? Och han
nödgas svara att ”det nya han införde ännu
icke var religion, låt vara att det var för mer
än alla religioner”.
Med detta frimodiga svar är dock
orimligheten av den dürckheimska ståndpunkten
uppenbarad. Ty vad betyder detta ”för mer”?
Det finns alltså också för Lagerborg en
sanktion, som bestämmer någonting som ”för
mer” utanför samhället. Men då är det ju
inte bara samhället, som ger sanktion.
I själva verket är den stridande, icke
erkända religiösa känslan gärna innerligare
än den av traditionen förmedlade. Man kan
ej frånkänna den skapande religiösa anden
religiositet och blott bestämma som religiös
den av honom skapade och av en kollektivitet
uppehållna traditionen.
Alla religionens heretiker skulle med den
Dürckheim-Lagerborgska religionsfilosofien
uteslutas. Spinoza skulle alltså icke kunna
kallas religiös, emedan han icke grundat
något samfund och stod utanför den positiva
religionen. Tittar man nogare efter, skulle
man finna att Nathan Söderblom själv och
andra kyrkofäder, som förnyat och ökat den
religiösa traditionen, näppeligen heller skulle
kunna kallas religiösa. Religionens namn blir
blott förbehållet den stelnade läran.
Dürck-heims sats om den kollektiva sanktionen
strider mot religionens karaktär av icke avslutad
historia. Det finnes såväl i religion som i
moral en sanktion, som den enskilde
förnimmer i sitt samvete och som det inte går
att förneka bara därför att den är
hemlighetsfull och svårbestämbar.
Lagerborg är en alltför öppen ande för att
icke uppfatta dessa fria eller nya former av
religiositet. Han talar själv med värme om
”frihet från allt det relativa, på grund av
gemenskap med ett absolut: och därmed
friden och friheten; uppgåendet i det tidlösa
och i alltets eviga liv”, och att ”i skrift efter
skrift ha filosofer, börjande från Platon,
försvarat denna de frommas strävan att dö från
världen eller med en vanlig kristen
formulering ’att bruka världen som brukade man
den icke’”. Han kallar sådana tillstånd för
personlig eller autonom fromhet men vill
icke tillerkänna dem karaktär av religion med
mindre de godkännas av en gemenskap.
Frågan reduceras därmed till slut till en
namnfråga.
Slutresultatet av undersökningen blir att
Lagerborg helst vill ha bort de positiva
religionerna med deras bekännelsetvång och
deras rester av arkaisk maktdyrkan. Det var
alltså därför han hållit så hårt på den
dürckheimska religionsfilosofien; man kunde tro
han hängivit sig åt den magiska
föreställningen att med namnet få bort saken. Men
samtidigt visar sig att religionen själv
und-sluppit hans begrepps maskor och reser sig
på nytt, erkänd av honom själv som
”personlig fromhet”. De gamla problemen hopa sig
därmed åter; äro de kanske icke
igenkännliga i ”gemenskapen med ett absolut” och i
brukandet av världen ”som brukade man den
icke”?
Men just med denna svårighet har
Lagerborgs bok blivit rik och intressant, såsom en
bok alltid blir av en författare, som med
tillräcklig vidd i anden ger sig i brottning
med stora problem.
Lektor Walter Fevrells arbete ”Psykologien
och människolivet” vill vara ett försök i
”praktisk psykologi”. Författaren vill
till-lämpa på människolivet den insikt han vunnit
under teoretiskt studium av själslivet. Den
upplysningssökande skulle nog ofta önskat
att författaren varit mindre bunden av detta
syfte och mera hängivit sig åt en fri objektiv
skildring av de psykologiska företeelserna.
47
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
