Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Marcus Lauesen: Brev från Danmark. II
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MARCUS LAUESEN
ronskap. Intet är svårare än att skriva sin
egen tids historia. Det finns ännu inget
avstånd, ingen plattform. Frisch har valt att
visa, hur och varför de idéer han själv
förfäktar och hyllar ha gjort bankrutt i land
efter land. En föga uppmuntrande uppgift i
sanning! I sin bok, som han avslutar med ett
uttalande av Sveriges utrikesminister Richard
Sandler, lyckas han dock visa, att
Skandinaviens demokrati icke behöver duka under,
just därför att förutsättningarna för en
revolution saknas. Det gäller alltså att icke skapa
sådana! Att ge en allsidig uppfattning om
en bok, som klokt och överlägset reder ut
trådarna i det politiska och sociala spel, som
blivit bestämmande för Europas öde i dag, är
icke möjligt. Jag kan endast på det varmaste
anbefalla den till var och en som önskar se
och lära känna sin tid.
En annan bok som hör till
”facklitteraturen” och som kan vara av intresse även
utanför Danmark är ”De fire onde Aar”,
utgiven av Ingeborg Thomsen och Svend
Thorsen. Den omfattar nio artiklar, essayer,
om man så vill, om och av människor som
stannade hemma under det stora kriget.
Särskilt värdefull är fru Ingeborg Thomsens
skildring. Dessa egendomliga år i
Sönder-jylland, fyllda av ångest och tapperhet och
naturlig eller ansträngd frånvaro av
mod-fälldhet ha här fått en fullgiltig och allsidig
skildring.
Om jag så nämner Jørgen Bukdahls ”Det
europæiske Menneske”, som av John
Landquist redan anmälts i denna tidskrift, tror
jag, att jag nämnt alla de böcker från hösten
1933, som kunna vara av intresse.
Men under vilka villkor lever litteraturen i
Danmark? Vi vilja, att andlig frihet skall
råda i alla livets förhållanden. Men även
inom friheten finnas lagar, först och främst
lagen om fair play, det vill säga i detta fall
om lika rätt för utländska och inhemska
skribenter. Men här finnas stora svårigheter. De
många utländska böcker, som översättas, ha
alla av någon anledning gjort sig bemärkta
i sitt hemland. Detta medför, att dessa böcker
redan från början äro omgivna av en viss
glans och att förlagen således våga trycka
större upplagor. Första upplagan av en
översättning ligger 100 % över första upplagan
av en dansk bok. Detta och många andra
förhållanden gör, att utländska böcker kunna
säljas billigare än danska. Och antingen det
nu beror på denna omständighet eller icke,
så säljas de danska böckerna mindre. Detta
låter rent merkantilt, men det har dock även
andra sidor. En bok, som genast tryckes i
4 000 exemplar, behandlas av kritiken med
större omsorg än en dansk bok med den
anspråkslösa upplagan 1 500 exemplar. Och
förlagen göra givetvis mera reklam för de
större upplagorna. Den som blir lidande
härpå är givetvis den danske författaren, vars
bok bara tryckts i liten upplaga även då den
gott kan mäta sig med många av
översättningarna. Därtill kommer att den danska
publiken liksom väl all publik känner sig
mest dragen till det som är utländskt, och
publiken måste naturligtvis själv få bestämma
vad den vill läsa. Allt detta är kanske
sorgliga förhållanden av den art man måste finna
sig i-
Men utom allt detta ha vi här i Danmark
att kämpa med ännu en stor svårighet. Det
finns några skribenter, de flesta unga, som
äro Köpenhamns gunstlingar (på samma sätt
som till exempel en clown kan vara det), så
finns det några få äldre, kända, orubbliga, en
gång accepterade, och så komma alla de
andra, som några eller kanske många läsa,
men som dock icke behandlas med mera
mänsklig respekt än att de utan vidare kunna
skäras över en kam i en fällande dom.
54
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
