Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hjalmar Gullberg: Parnassus triumphans - Anmälda böcker - Erik Blomberg, Svenska dikter - Anders Österling, Nya valda dikter - Gunnar Mascoll Silfverstolpe, Valda dikter - Otto Sylwan, Den svenska versen från 1600-talets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PARNASSUS TRIUMPHANS
Svenska dikter. En antologi utgiven av Erik Blomberg. Bonniers. 6: 50.
Anders Österling: Nya valda dikter. Bonniers. 6: —.
Gunnar Mascoll Silfverstolpe: Valda dikter. Bonniers. 6:—.
Otto Sylwan: Den svenska versen från 1600-talets början. III. Romantiken.
Göteborgs Högskolas årsskrift. 5: —.
Recenserade av HJALMAR G U L L B E R G
I Stiernhielms balett ”Parnassus
Trium-phans”, som till fredens firande och drottning
Kristinas ära dansades på Stockholms slott
den 1 januari 1651, uppträdde en antik
”sirena eller havfru” mellan två dryader
sjungande ett litet ode, som utformade sig till
en svensk vårdikt:
Marken står i flor och fullan grödna,
och skogen bär sitt löv i fägring.
På bergen djuren ha sin lägring,
intill dess dagen synes rödna.
Kylig västvind saktlig börjar susa,
små fåglar leka, pittra, springa,
fru Nachtigal man hörer klinga,
allt fröjdar sig, ty här bo Pax och Musa.
Slutraden skulle med fördel kunnat stå som
motto över en antologi sådan som Erik
Blombergs ”Svenska dikter”, som sträcker sig från
biskop Tomas till Gunnar Ekelöf. Genom vår
lyrik, som alltså spänner över cirka ett halvt
årtusende, går en lång rad ljusdikter, vårvisor
och sommarsånger. Det är som om längtan
efter solen var den nordiska diktningens
huvudmotiv. Ledd av sitt fina sinne för visan
och naturlyriken har Blomberg kommit att
samla ett helt fång av dessa dikter från olika
århundraden i sin kronologiskt ordnade
antologi; ja, på dess första sidor spela de en
dominerande roll. Där finns förutom de
anförda stroferna av den svenska skaldekonstens
fader den konstfulla anonyma visan ”Se, nu
börjar vintren ifrån oss skrida”, som övergår
i kärleksdikt, och Israel Kolmodins ”Den
blomstertid nu kommer”, som är en psalm.
Och så finns där först och främst Wivallius’
”Klagovisa denna korta och kalla vår”, den
första solbönen av stora mått i vår litteratur.
”Sol varma, förbarma! ” Och av de två temata
som slingra sig genom de tjugu stroferna är
det ena Pax: ”Still vreden, giv freden!”, och
det andra är Musa: ”Låt höra oss fort skön
näktergals sång.” I denna dikt står man vid
själva den svenska sångens källa. Det är
Wivallius’ bragd att han sammansmält till en
högre konstnärlig enhet den folkliga visan
och psalmen. Det är han som är den svenska
lyrikens fader, och hans inflytande sträcker
sig till Fröding, som på nytt adlar visan och
ber sin vårbön i Wivallius’ anda:
Du kära vår, finns livet i din tår,
så gråt mig grön, du kära, ljuva vår!
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
